Igår var både en sorgens och glädjens dag. Du skulle ha blivit ett år äldre, du borde ha blivit det och det är fortfarande svårt att förstå att det inte blev så. Jag minns med blandade känslor också när du var den första jag ringde till för min son föddes på din födelsedag. Han blev 13 år igår. Det känns som det var igår jag ringde till dig och berättade att han var född, du var så glad. Jag minns samtalet så väl, vi kände att det var så speciellt att ni fick samma födelsedag. Med ljus i hjärtat försökte jag fira både dig och min son. Minnas alla våra skratt, funderade över vad jag skulle gett till dig. Nu skänker jag dig ljus och värme från jorden och sprider det till dig i himlen.

Linda.... med chock och bestörtning råkar jag få reda på att du inte finns längre. En uppsjö fantastiska minnen lever kvar med mig från våra år tillsammans. Jag ska alltid minnas dig.

Jag är Lindas syster och administratör för Lindas minnesrum. Ev opassande innehåll kommer jag radera.

Linda, vi har inte pratat med varandra på över 15 år, men jag blev ändå väldigt ledsen när jag hörde att du lämnat oss. Du var nog min första riktiga tonårskärlek och jag har så många minnen av dig. Jag tyckte du var så fin och så snäll. Blev så glad när du ville vara med mig! Jag har tänkt på dig ibland när det varit något som påmint om dig, t.ex olika låtar eller om jag kört förbi där du bodde under tonåren i Bonässund. Genom åren har jag ibland tänkt att jag skulle kontakta dig för att förklara varför det blev som det blev. Med risk för att verka knepig gjorde jag inte det, men med facit i hand ångrar jag mig. Hursomhelst var det inte ditt fel utan bara mitt att vi bara fick ett kort tag ihop.
Jag vet inte vad som hänt eller varför du är borta, men hade jag kunnat hjälpa till på något sätt så hade jag gjort det. Tack för allt Linda och jag glömmer dig aldrig.

Tänder ett evigt brinnande ljus för Dig allra käraste syster. Ett år till börjar nu utan Dig.

Snart har det gått två år sedan jag och alla som älskar dig miste dig. Det gör ont, väldigt ont. Julen kommer aldrig att vara något glatt för mig. Jag vill förstås inte fira något när det är dagar jag minns med sorg i hjärtat. Istället för adventsljusstakar och sådant kommer jag gå till kyrkan och tända ett ljus för dig och ett för pappa.

Ett ljus för Dig idag. Som brinner i evighet. Älskar dig Storasyster.

Jag skulle gå till Domkyrkan idag för att tända ett ljus för dig och pappa. Det gick inte för det var någon stor gudstjänst då. Därför tänder jag ett ljus här hemma för dig och hoppas att du ser det. Min älskade älskade syster, som jag saknar dig!

Jag saknar dig min älskade syster. Du var också min bästa vän. Utan dig är det tomt och det går inte en dag utan att jag saknar dig och tänker på dig. Det finns så många minnen, från våra små år till vuxen ålder. För mig är du ett ljus trots tårarna som aldrig tar slut. En dag ses vi igen och då kommer vi kunna minnas allt vi skrattat åt, vår interna humor och den nästan telepatiska relation som vi hade. Du är så saknad allra käraste syster.

Till minne