Bea, jag tänder ett ljus för dig idag. Saknaden är så stor,så stor. Kram Maria

Vår älskade Beatrice, fru och mamma, det är så tomt, så overkligt, en mardröm som aldrig tar slut. Vi saknar dig. Många pussar från Douglas, Kevin, James, Dean och Cameron.

Å så fint skrivet Beatrice Mamma. Ja jag känner stor dsknad och tänker bara vad livet är orättvist. Du hade,så mycket att ge full av liv och en perfekt familj med man och barn döm du verkligen brydde dig om. Jag kan uppriktigt säga att du var,en av mina bästa vänner och saknaden är stor önskar,så jag fick dig och hämta hem dig. Nästa vecka ska bedöka storstaden och din grav känns fortfarande,så overkligt.Gott nytt år och tack gör alla år. Kram vännen.

Idag ,den 26 december är det 5 månader sen jag fick krama din hand. I förrgår, var det julafton, som du tyckte så mycket om. Efter julmiddagen, kom alltid tomten och du var så lycklig över alla julklapparna som delades ut. När du blev äldre övertog du tomtens roll. Du tog på dej den röda klänningen och tomteluvan och satte dej framför granen och alla julklapparna. Du delade ut paket till dej själv och oss andra. Du var så lycklig, när du fick öppna alla klapparna. När Douglas kom in i ditt liv och alla barnen kom, blev det ändå fler klappar att köpa, slå in och öppna och du blev ändå lyckligare. Som mamma till en underbar dotter, var jag så stolt och glad, när jag såg hur sprudlande lycklig du var. Denna julafton var så dämpad, en tomhet utan dej som inte går att beskriva i några ord. Julafton kommer antingen man vill eller inte. Älskade Beatrice, en annorlunda jul. Ett enda ord :VARFÖR? VI känner alla att du finns med oss och leder oss, från den andliga sidan. där vi möts en dag.