Pierre Du var en frisk fläkt här på Särla Du var glad och positiv och spred en god stämning.Du brydde dig om både kollegor och elever. Jag tänker på hur kul vi hade när vi firade din 40-årsdag vid Ramnasjön.Livet är orättvist! Du borde ha fått fått se din lilla Clara växa upp och njuta av livet tillsammans med din Marie .

Pierre Du var alltid så social och pratade med "alla" Du brydde dig om både oss vuxna och eleverna. Du hade oftast ett leende på läpparna när vi möttes. Det var så roligt att se hur glad du var när lilla Clara kom. Du blev ju pappa och jag blev farmor nästan samtidigt. Du borde ha fått fortsätta njuta av det fantastiska med att se hur livet går vidare genom ert barn

Pierre vår alldeles egna Napoleon expert Du lämnar ett stort tomrum efter dig här hos oss på Särlaskolan, men även hostig personligen Vi hade våra samtal om allt mellan himmel ochjprd. Du gjorde allt vad du kunde för att hinna med i mitt tempo på våra After works, vilket inte alltid slutade så bra för din del. En kämpe var du ur många aspekter, men du gav aldrig upp När sen allt såg ut att falla på plats så rycks du istället bort, bort från din fina familj bort från livet. Världen är inte rättvis livet är inte rättvist Du förtjänade livat Duhade mycket att leva för Mina tankar går går till din hustru Marie och din lilla dotter Klara Vaka över dem Pierre .

Pierre var en kille som gärna pratade om känslor på ett öppet sätt Han ville gärna berätta saker i förtrolighet. Han kände sig utvald som fick dessa förtroenden och tankar.Jag tänker på honom med glädje.

Pierre tänk vad många hemlisar vi delade och tänk när jag hjälpte dig att bli ihop med Marie på tyska ! Livet är inte rättvist.....

Pierre Du dök upp som gubben i lådan i kuben, elevhallen , Alltid glad och spred glädje för, till mig och eleverna, Vila i frid!

Pierre Jag lärde känna dig för fjorton år sedan när du började på Särlaskolan. Ett tidigt minne är när jag träffade dig i centrala Borås 2002.Du hade träffat din blivande fru och strålade av lycka. Vila i frid

Vila i Frid Pierre(?)

Tack Pierre! Du ville alltid så väl och brydde dig om alla,elever och kollegor. Tack för stunden i Berlin då du så kunnigt och inspirerande berättade för mig om andra världskriget. Vi saknade dig redan innan på Särlaskolan. Nu kommer vi alltid att sakna dig, men livet går vidare.

I varje andetag finns finns
sorgen och kärleken till Dig

Plötsligt slocknar en låga
som värmt och givit allt
Ett ljus blåstes ut
och hastigt känns
allt isande kallt

Jag såg dig på havets glittrande toppar
Jag såg när du lekte på svajande vetefält
Jag såg när du satt mellan träden och kisade
Upp i trädens kronor, undrar vad du tänkte på då
Älskade Pierre!

Det lilla ordet varför har blivit så stort,
så stort att det finns inga svar,
det ropar i hjärtat som alltid det gjort
hos den som finns sörjande kvar:
Säj, varför kan jag bara se
att mörkret ingen ljusglimt har
säj, varför får det svåra ske,
säj, när får alla varför svar..?

Tänder ditt ljus för natten
Saknar dig!

1 år sedan idag den 24 november som var Pierres lyckligaste dag i livet då han fick hålla sin dotter Clara i sin famn.

Att mista någon man älskar
är obarmhärtigt svårt
och när det är för evigt
har ödet drabbat hårt.

En älskad son, jag älskar dig så
Livet har passerat. en vän som dig kan man aldrig mer få
Nu flyger änglar runt dig jämt
Att vi dig förlorat är det värsta som hänt.

Jag tänder ett ljus för dig!
Tack Pierre för den korta tid vi lärt känna varandra och vårt delade intresse för släkten.
Jag tar väl vara på dina efterforskningar.
Synd att vi inte hann träffas men du kommer alltid att bli hågkommen.

Saknar dig!
Det gör så ont.

Älskade Pierre!
Det finns en saknad
som alltid stannar
Det finns en saknad
som aldrig ger sig av
Det finns en saknad
som alltid blommar
En sådan saknad har jag

Jag tänder åter ett ljus för dig älskade Pierre
Jag vet inte var du är men önskar innerligt att du ser det.
Saknar dig så mycket!