Saknad

Det är något bortom bergen
där himlen lyser blå.
Det är något bortom bergen
som min längtan nu vill nå.

Två år av saknad

Inte en dag utan längtan,
inte en dag utan saknad.
Jag minns den dagen som igår,
den dagen jag aldrig förstår.

Stjärnhimlen

Jag tittar på stjärnhimlen,
som ger mig trygghet
och minns alla delade ögonblick
med dig.
Jag vänder blicken uppåt
gång på gång.
Sjustjärnorna, Orions bälte
och de andra stjärnorna
lyser fortfarande lika starkt.
Det ger mig hopp trots allt.

Universum

Jag står under stjärnhimlen en vinterkväll
när norrskenet sprakar på himlen.
Jag står där,liten och obetydlig
men samtidigt med en visshet
att du är med mig
i denna ordlösa gemenskap
med universum.
Det är kärlek och
den känslan följer mig
varenda dag på året.

Andra julen utan dig

Tomten -En vintersaga (Lasses favorit)

Tyst är skogen och nejden all
livet där ute är fruset
blott från fjärran av forsens fall
höres helt sakta bruset.
Tomten lyssnar och halvt i dröm
tycker sig höra tidens ström
undrar varthän den skall fara
undrar var källan må vara.

18 november

18 november, en dag i minnenas album för 17 år sedan ,då din älskade mor, Inga, begravdes.
Lasse, du var för henne, liksom för mig, tryggheten och det stora stödet i livet.

Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans,
någonstans inom oss kan vår kärlek aldrig fly.

Alla helgons dag

En dikt,som Lasse skrivit i oktober 2005.

Jag vill uppleva
sagotiden
och det tidlösa landskapet
så avskalat och naket
ändå så rikt.

Det oändligt tidlösa landskapet
där som gräset grönskar
och sagotiden som väver drömmar
om det som ska komma
och om svunna tider
och skänker liv åt själen.

Längtan

I hjärtat finns ett rum
som bara är för dig.
Och var jag än tar plats
så finns du här hos mig.

Jag hör din varma röst
som inspelad musik.
Jag lyssnar om igen
för den är helt unik.

I mörker och i ljus
ditt ansikte jag ser.
Ur minnet tar jag fram
de bilder där du ler.

Men bland allt du var för mig
finns något svårt att bära
min längtan efter dig
när jag inte har dig nära.

Höst

Jag saknar dig , Lasse,
och minns våra höstupplevelser.
Kvällsfisket, näten i sjön.
Lägerelden på sjöstranden,
kaffekokningen,väntan på nätuppdragning
innan nörkret.
Lyckokänslan att i skymningen vandra hemåt,
nyfångad fisk,
den brandgula myren och "skierri"(dvärgbjörk)
som lyser upp hela naturen i alla färger.

Kärleksdikt

Lasse,
du var det finaste jag vet,
du var det dyraste i världen.
Du var som stjärnorna,
som vinden, som vågorna,
som fåglarna, som blommorna.

Du var min ledstjärna och vän,
du var min tro, mitt hopp, min kärlek.
Du var mitt blod och mina lungor,
mina ögon och mitt hjärta.