Hej Pelle o Monica

Såg er fina annons i DN att Gudrun har somnat in.
Vill bara berätta att hon så många gånger gladde min Mor genom åren. Det sista decenniet som dom kommunicerade via telefon var ett varmt och glatt avbrott i en annars tom, ensam o ibland jobbig tid.
Det blir kanske så när man får leva så länge, man blir så att säga ensam kvar. Det blir tyst.
Det är då det är så härligt att ett litet telefonsamtal kan göra så gott. Speciellt då det oftast var glatt och varmt.

Jag ser att Gudrun fick bli så gammal som 90 år, en ansenlig ålder. Kerstin blev lite äldre, somnade in i våras. Det är många härliga minnen jag har av dom båda.

Går igenom mammas fotoalbum (har inte orkat med alla än) där står dom med blommor o leenden. Äter o dricker, skrattar och lever.

Jag hoppas att ni får ett fint minne utav er Mammas begravning och att ni minns de gamla fina stunderna.

Må väl och ta vara på tiden

Carl Henrik med familj

(Eva, Erica 23, David 21, Filip 19 + två jakthundar)

Till minne