Vår älskade Ulla-Britt Johansson somnade stilla in en regnig dag den10 oktober 2024. Ulla-Britt föddes i Gunnismark, 2 månader för tidigt och på dagen då tomten backar ut släden, den 23 december 1932. Ulla-Britt visade redan då på sin vilja att leva livet och tack vare den styrkan och hennes fars rådighet med varmvattenflaskor och en amma fick hon en fin start på livet.

Arbetet med föräldrarnas jordbruk var en stor del av uppväxten men hon ville uppleva annat. Nyfiken och med stor drivkraft fick hon arbetet som Telefonist i Sävar . Med olika tjänster inom Televerket blev det hennes arbetsgivare fram till pensionen.

1957 gifte hon sig med sin älskade Kjell. Och tillsammans med honom skapade hon under deras 60 år både hus, stuga och båt. Ulla-Britt älskade att vara i farten med så många olika kreativa sysselsättningar som hon bara kunde hitta, pyssla i sin trädgård, sy, baka, laga mat och vi har hittat otaliga recept och fester väl dokumenterade i hennes otroliga administration, måla i akvarell, olika hantverk lärde hon sig bl. a göra näverkorgar, färga garn, rotkorgar, lampskärmar mm. Hon älskade att dansa och självklart blev även det ett nöje som andra fick ta del av utifrån hennes och Kjells buggkurser, deras Folkdanslag Sävarringen och deltagande i Sävar teaterförening.

Många har fått uppleva hennes glada skratt och energi som hon gärna delade med sig av. Hon var med sin smarthet och positivitet en förebild för många och blev ofta spindeln i nätet i olika sammanhang.

Ulla-Britt och hennes man Kjell njöt även av att resa att se världen. Det blev många år, ca 20, som dom vintertid njöt av värmen på Kanarieöarna.

Vi är många som fått njuta av Ulla-Britts och Kjells generositet både i deras stuga vid havet i Skeppsvik som hemma i det stora fina gula huset i Sävar. Hon delade gärna med sig av goda råd och vi har fått ta del av hennes många roliga motton, ”Passa dig för sängen”, ”Ingenting är omöjligt”, ”Det är bara att lägga på ett kol”, ” Skjut inte upp något till morgondagen”, ”Ta en kopp te och det blir bättre”, ”Säg aldrig att du inte kan”, ”Vad är det här för spik på golvet?” Vi är så tacksamma över att fått vara tillsammans med henne i många år. Hon var glad och kärleksfull in i det sista och en riktig kämpe.

Tack finaste mamma, mormor/farmor, svärmor och gammelfarmor för all omtanke och kärlek du givit oss. Vi minns dig med stor varm glädje och vi älskar dig! Birgitta och Kenneth & Urban och Ann-Charlotte med familjer.