Farväl farfar!

När jag hälsade på dig på skärtorsdagen märktes det att du var trött. Jag gav dig ett påskägg, en kopp te och berättade att hela familjen var på väg till fjällen för att fira påsk, fiska och åka skoter. Du orkade varken smaka på teet eller marsipanbrödet, men du orkade lyssna, för din högsta önskan var att vi skulle ha det trevligt och må bra. Det sista visuella minnet du gav mig är när du ler, vinkar och säger "hejdå". Visst förstod jag att det började närma sig. Det blev än mer tydligt när du plågad av svåra smärtor blev inlagd på sjukhus redan dagen därpå, och tvingades genomlida påsken i sjuksäng. När din syster Alice några dagar senare ringde och gav det tunga beskedet kändes det ändå helt ofattbart. Så är det fortfarande.

Det känns så konstigt att du inte längre finns med oss. Du som var en del av mitt liv i mer än 18 år. Ett långt och förhoppningsvis händelserikt liv fick du leva. Många är de mil som du hunnit vandra över fjällvärldens vidsträckta vidder, och många fler är de fiskar som mött sitt öde vid mötet med ditt fruktade fiskespö. Den sista tiden orkade du inte göra några utflykter, men nu är du åter fri att dra på dig stövlarna och promenera iväg till den jämtländska fjällvärldens porlande bäckar och kristallklara sjöar. Där kan du i lugn och ro dricka en kopp kaffe och bara sitta och njuta över allt det vackra du ser.

29 480 dagar motsvarar närmare 81 år, vilket är en ofattbart lång tid för mig som fyller 19 senare i år. Under de år vi fick tillsammans hann du lära mig både det ena och det andra. Du gav mig många böcker med källor till mer kunskap än den du personligen kunde ge mig. Tyvärr har jag inte hunnit läsa alla böcker än, men jag jobbar på det. Genom läsningen kommer du att finnas kvar och på så vis fortsätta lära mig de saker du inte hann berätta för mig. En sak som jag inte hann berätta för dig är att jag har blivit antagen till Jägmästarprogrammet och ska börja studera i höst. Du visste att jag tänkte söka det, och du tyckte att det var ett jättebra val. Nu vet du också att jag har kommit in, och jag hoppas att det skänker dig frid. Jag hoppas också att du har det bra där du är nu.

Håll ditt vakande öga över mig, min broder Nils och alla dina släktingar, vänner och bekanta. Vi ska försöka hålla ställningarna så gott det går här på jorden, så får du stå för ordningen där du är. Jag vet att det kommer att gå bra, för ordning och reda är du noga med.

Go'natt farfar!

Till minne