Du fanns med mig från första början. När jag föddes blev Du nämligen mig Gudfar. Under de första 10 åren av mitt liv var Du ofta hemma hos mina föräldrar och mig och år 1961 åkte vi till Danmark tillsammans. Sedan hamnade Du längre bort från oss i Herrängen i Älvsjö och vi träffades inte så ofta mer. Emellertid höll vi alltid kontakten genom att ringa samt skicka kort vid födelsedagar och till Jul. När Du och Peggy åkte på Er årliga vistelse i Rom brukade Du skicka innehållsrika brev därifrån. Dessa har jag bevarat och nyligen läst igenom. Under de sista åren av Ditt liv blev Din syn dålig och Du kunde inte längre läsa och skriva. Likaledes kunde Du inte höra mer. Jag fortsatte dock att ringa till Dig fastän Du näppeligen hörde mig. Nu får Du förenas med Din Peggy i Rom. Vila i frid Arne!

Till minne