Vi minns dig och din livsglädje. Dina roliga kommentarer som alltid sades med glimten i ögat. Du är saknad! Kram ❤️

I helgen var det ett år sedan du lämnade oss. Sorgeåret är förbi. Det har varit tungt och motigt, men även fullt av ljusa minnen.. Du slapp uppleva pandemins trista tredje och nu fjärde våg, den absurda stormningen av Kapitolium i USA, den sorgligt skenande klimatkrisen, skyfall och översvämning av din barndoms stad Gävle, sommarens politiska käbbel och debakel i Sverige, statsministerns avgång. Allt detta elände, som du med din sedvanliga nyfikenhet hade följt med intresse och skakat på huvudet åt. Du slapp uppleva dina döttrars och svärsöners sviktande hälsa, vi åldras ju naturligtvis vi också. Ditt äldsta barnbarns bekymmer, som fortsatt, hade gjort dig ledsen. Det är jag glad över att du slapp vara med om. Du hade dock glatt dig åt att vi barn förverkligar några drömmar, att vi bygger ut, projekt som du hade du följt med stort intresse och entusiasm. Båten som ligger i Hjo hamn, den hade du tyckt var trevlig och prisvärd. "Så klart man ska ha en båt när man bor i Hjo", som du sa. Du hade älskat lille Kalle, familjens nya spanska vattenhundsvalp. Och så hade du glatt dig åt att vi välkomnat Mika. Håller kontakten. Livet är ett kretslopp och nya visor sjungs. Barnbarnsbarnen Lykke och Isac, nu 4 och 6 år, mindes inte riktigt hur gammelmorfar såg ut igår, men när jag visade dem en bild, den sista jag tog på kusten i september 2020, så kom de ihåg dig. Lykke och Vide som lämnat sina småbarnsår redan och börjat skolan nu. Du hade gruffat lite över Askes gymnasieval, inte heller han valde den naturvetenskapliga banan, "den lille filosofen" som du kallade honom. Men vem vet, vad månde bliva, av alla, till sist. Vi döttrar tände ett ljus i minneslunden igår, lämnade solrosor från trädgården. Du ville inte ha någon egen sten, vilket vi respekterade. Du satte desto större avtryck på många andra vis, din forskning och din gärning och din omtänksamhet lever kvar. Vi ska göra vårt bästa för att hedra ditt minne, finaste pappa. Jaguaren ska fixas nu och sedan vinterförvaras hos en av många personer som minns dig med värme. Den största känslan är inte sorg längre, utan saknad och tacksamhet. Vi vet att du tyckte livet var för värdefullt och spännande för att sörja sig igenom. Det gäller att ta vara på dagarna som går. Boken du beställde dina sista dagar, men inte själv hann läsa, "Vårt enda liv", fick alla dina barnbarn i julklapp. En dag har vi alla läst den. Även den fick bli din legacy. Tack!

Igår var det exakt 6 månader sedan du dog, älskade pappa. Tomheten och sorgen är stor. Tänker på dig och saknar dig, varje dag. Det blev höst och vinter och nu är våren här. Förhoppningsvis med lite ljusning. Våren som du älskade så. Om några veckor åker vi till vårt älskade Klätta och öppnar upp för våren och lägger i båten. Hämtar ut motorn som du och Lasse lämnade in på service, våra sista dagar tillsammans i september. Tiden tickar obönhörligt på och livet går vidare. Barnbarnsbarnen du älskade växer och pratar om gammelmorfar, fortfarande. Du är med oss i själ och hjärta.

Tänker på dig Bengt. Du kom alltid in till mig och diskuterade den forskning som för tillfället var igång. Alltid intresserad, alltid vänlig och hjälpsam. Vila i frid.

Du hade en äkta och vetenskapligt grundad nyfikenhet. Tack för många års stimulerande och utvecklande samvaro. Göran W

Bengt, du tog emot mig med öppna armar och utan förbehåll i din familj när vi träffades första gången genom Tina. Du var generös i ditt sätt att vara och i ditt hjärta.
När sedan Julius kom så kände även han sig sedd och älskad och Julius fick en extra-morfar och jag en extra-svärfar.
Det var alltid roligt att ses och det var fantastiskt fint att sitta och utbyta historier från världens hörn och livets skiftningar och en ynnest att diskutera ämnen som både du och jag roades av, alt från historia och samhällsvetenskap till teknik och naturvetenskap. Du hade en intellektuell skärpa som lyfte diskussionerna men också humor, ödmjukhet och vänlighet som gjorde dem till ett till ett sant nöje. Livet har vävt en vacker och glittrande väv runt dig med människor som du har betytt mycket för och som älskat dig, men nu är din livstråd till ända och du lämnar ett tomrum och en saknad efter dig hos mig. Två ateister som du och jag kan ju inte räkna med att mötas igen, men som det står i
Havmal
Deyr fé,
deyja frændr,
deyr sjalfr it sama,
en orðstírr
deyr aldregi,
hveim er sér góðan getr.

(Fä dör,
fränder dö,
även själv skiljes du hädan,
men eftermälet
aldrig dör
för envar, som ett gott har vunnit.)

Tack för allt
Peter

Bengt. Första gången vi träffades hade Inger o Du stalltjänst tillsammans med mig. Något år senare stod våra hästar sida vid sida i stallet på Tomten. Detta ledde till en långvarig ovärderlig vänskap med familjerna . Alla fina ridturer på Billingen och i ängarna , fyllda med samtal om livets glädjeämnen och sorger, Barn o barnbarn lärde vi känna genom samtalen på ridturerna. Du förmedlade din livsfilosofi där alla har betydelse, ung som gammal. Du såg alltid alla dit Du kom. Du var och kommer fortsätta att vara en förebild genom ditt sätt att vara, intresserad, nyfiken,, otroligt kunnig inom din disciplin men även inom andra områden och inte minst din medmänsklighet och klokhet. Tack för det.

Jag vill börja med att säga TACK för allt och för alla ljusa minnen jag har kvar av dig, de finns bevarade i mitt hjärta. När jag berättar om min morfar kommer jag alltid nämna den fantastiska egenskapen du hade i att se varje individs unika egenskaper och hur du lyckades lyfta fram dessa. Du såg verkligen människorna omkring dig och visade intresse och engagemang på riktigt. Det är en stor sorg att du inte längre finns med oss här, även om jag tror att du på något vis fortfarande finns runtomkring.."Genom fåglarnas kvitter i träden, genom fjärilars fladdrande slag, genom flingornas dans på din ruta ska jag ge dig en hälsning var dag". Allt gott du gjort - både för din egen familj och för alla de du hjälpt i ditt yrke - det är ett liv att vara stolt över. Du är älskad och saknad, vila i frid.

Världens bästa svärfar! Så tog du hastigt klivet in i evigheten. Jag var hos dig när du tog klivet och jag hoppas du hörde mig säga, världens bästa svärfar. Fast det visste du redan. Naturen ger och tar, i bland förefaller den slösaktig, du var ju så värdefull på många sätt. Ditt nästan alltid glada humör, din uppskattning av det lilla, hjälpsamhet och din stora förmåga att "möta" folk kommer jag alltid att minnas. En gång skall även jag ta klivet och då hoppas jag våra stigar möts, du med ett tennisracket och jag i gröna skogskläder med en finnspets.

Bengt, sedan första gången jag träffade dig på Skomakarelyckan, kände jag mig som en i familjen Kjellman. Ditt hjärtliga välkomnande och varma inkluderande fick mig att förstå att jag träffat en vän som skulle följa mig under många år framöver. Otaliga är de stunder som vi talat om alla fantastiska idrottsbragder. Vi gick många tuffa tennismatcher och du hade definitivt en bättre backhand än jag, vilket i och för sig inte var någon bragd. 😉
Med värme minns jag våra segelturer med ständiga solskensdagar och hur du sa att jag inte har seglat på ”riktigt” än — i riktigt dåligt väder. 
Jag är så glad över våra långhelger på tumanhand, på Klätta, då vi satt till långt in på nätterna och samtalade om allt mellan himmel och jord. Och jag minns med glädje alla magknipsskratt som vi hade då vi kom in i våra HasseåTage-infall. 
Jag skulle kunna skriva så mycket mer om våra gemensamma upplevelser, men det får bli någon annanstans. 
Min första känsla stämde. Du blev en bästa vän under många år. Saknaden är stor, men de glada minnena av dig lever kvar. 
Lasse

Jag har läst ut boken nu. Den jag tänkte att vi skulle diskutera nästa gång vi sågs. Jag såg fram emot att höra vad du hade att säga om den. 
Den finaste egenskapen du hade, det var verkligen att du brydde dig så mycket om alla. Varje gång vi sågs frågade du om mina vänner, min bror, mina föräldrar, min mormor när hon levde. Du ville verkligen veta hur alla hade det. Man kände sig omtyckt av dig. Som en i familjen, från första gången jag träffade dig. Tack för det, Bengt. Och tack för allt annat du gav mig. 

Bengt - min fina styvpappa!
En av de mest speciella och karismatiska människor jag haft i mitt liv!
Med dig kunde man diskutera allt, du var kunnig och intresserad av det mesta. Du hade härlig humor och ett stort intellekt, men var alltid ödmjuk och såg människor som dem de är. Det är en viktig egenskap som jag försöker ha med mig i livet.
Vi var inte alltid på samma våglängd under min uppväxt, men med tiden växte vi samman och du kom att bli en av de viktigaste personerna i mitt liv! Jag vet att du alltid ville mitt bästa.
Vi sågs inte så mycket de senaste åren, man har så mycket i sitt liv, det är jag ledsen för nu! Önskar jag kunde ringa dig och prata, berätta vad som händer hos oss och höra vad du haft för dig, vart du varit och ätit och vilka människor du träffat. Du blev alltid glad när man ringde eller träffades, och hälsade alltid på mig med "hej min lilla flicka", ända upp i vuxen ålder.

Ditt goda hjärta har stannat, och jag saknar dig men du kommer alltid finnas i mitt minne!
Tack för vår tid tillsammans, och vila i frid!

Dialog med Theodor (snart 2 år). 

Mamma: - Theodor, var är gammelmorfar...Gammelmorfar med hatten du vet?

Theodor: - Han är uppe i himlen. 

Mamma: - Vad gör han där då?

Theodor: - Kör racerbil

Mamma: - Vadå för bil? En Jaguar? 

Theodor: Neeeej. En röd racerbil!! 🏎 

Underbara Bengt, att inte få se dig lysa upp igen som du gör varje gång man träffar dig känns oerhört ledsamt. Du fick mig verkligen känna mig som familj. I din närhet kände man sig omtyckt, sed och hörd på ett kärleksfullt sätt som bara du kunde. Du hade ett passionerat liv som du gärna dela med dig av och att inte få höra dina historier om ditt liv, omgivning, karriär, uppväxt och mycket annat kommer saknas. Inte minst vid alla högtider där vi fått äran att skratta högt och skåla tillsammans med glädje.

Vi kommer alltid honorera de fantastiska minnen du gett oss älskade Beng och dela med oss av detta till dina barnbarn!

Gud välsigna dig min vän!

Älskade pappa. Jag är innerligt tacksam över att du alltid har funnits för oss och under alla dina år som pappa berikat våra liv. För visso ofta uppslukad av arbete men ändå alltid vårt pålitliga stöd och vår trygghet. Jag är oerhört stolt över dig; din livsgärning som läkare och forskare och som medmänniska. Jag är uppriktigt lättad över att du slapp att lida; att du in i det sista kunde rusta dig för att vara aktiv och fick behålla din skärpa. Min familj och jag saknar dig enormt men unnar dig att ha fått lämna livet med bevarad värdighet: På väg ut för att räkna stegen under din morgonpromenad som den beundransvärda och positiva man du var.

Älskade morfar du finns med mig i hjärna och hjärta för alltid. Du kommer förbli en enorm förebild för mig; din karisma, din humor, ditt intellekt, din förmåga att sprida glädje. Saknar dig otroligt mycket. 

Pappa. Du som alltid funnits där. Från det att du flaskmatade mig på natten som baby, när mamma var trött, till det året jag fyllde 60 år. Mitt livs längsta relation. Jag sa till dig en gång att du var den människa jag litade mest på i hela världen. Du skulle aldrig svika mig eller lämna mig. Jag tänkte ju inte på döden, den kommer ingen undan, den är skoningslös, när den slår till. Vi var inte beredda... Vi skulle ju åka till kusten nästa helg och stänga ner stugan! Ett långt innehållsrikt liv, fyllt med glädje och sorg, hårt arbete och de senaste årens sviktande hälsa, allt hanterade du på ett mästerligt sätt. Med ditt tempo så arbetade du dubbelt så mycket som andra gör under ett normalt liv och du fyllde ändå fritiden med mycket innehåll. Våra seglingar tillsammans, våra resor, alla kalas, biobesök, musikalstunder, middagar, samtal, ditt stora engagemang för andra människor. Din ständiga nyfikenhet. Du var mitt bollplank och din omtanke om familjen var stor, den omfattade oss alla. Du var så stolt över oss barn, barnbarn, barnbarnsbarn, såg allas inneboende förmågor, såg hur alla kämpade med sitt. Du förstod. Det fanns ingenting du inte var påläst kring. Kommer sakna dig så mycket, att kunna ringa dig, bjuda hem dig, vara tillsammans på kusten, prata politik, historia, barnsjukvård, problem på jobbet. Du var den mest positiva, drivande, energiska, trösterika och kloka människa jag träffat i mitt liv, en stor förebild och mentor. Nu får du vila i fred. Ihågkommen av så många, enormt saknad av oss som stod dig närmast. Nu ska jag fortsätta leva mitt liv i din anda, någonstans är du med oss, för alltid, ändå. Finns det ett liv efter detta så är jag övertygad om att du är på en bra plats, med tanke på allt gott du gjorde för så många. Mamma och Inger håller dig säkert i varsin hand... där du är.

Bengt - vän, kollega, lärare, chef, lysande föredöme - i kärt minne bevarad.
Vila i frid

Tusen tack för allt roligt och alla härliga diskussioner! RIP Bengt!

Tack för allt. Fridfull vila

Lärde känna dig genom din fina dotter Karin❤ vila i frid😇

Vila i frid

Vila i frid fina Bengt 

Vi kommer sakna farbror Bengt
Empatisk, rolig o smart
O han hade en Jagusr!!

Vila i frid

Vila i frid

Sov i ro

Till minne