Ett år utan dig under samma himmel som mig. Ett år och jag kan fortfarande inte förstå innebörden av aldrig mer. Aldrig mer här på jorden både du och jag samtidigt. Intalar mig själv att du ser mig, att du är med mig, utan att ifrågasätta om jag egentligen tror på det. För vissa dagar finns det liksom inga andra alternativ, något av dig måste finnas kvar i det som är här och nu. Jag saknar dig Amanda, jag saknar din röst och ditt skratt, ditt sätt att lära mig att se saker ur ett annat perspektiv. Kollade på ett videoklipp med dig här om dagen och blev både glad och ledsen, det var så länge sedan vi sågs, ändå var det som att jag kastades tillbaka i tiden för ett ögonblick. Tack för allt du gav🤍
Tänker på dig och saknar dig❤️ Jag hoppas du och min Leo har mötts och att ni har det bra❤️
Imorgon ska du jordfästas. I graven hos moster, morfar och mormor. Det är bara mormor du träffat fysiskt. Du älskade henne. Hon älskade dig! Det här är så fel. Så fel. Jag måste fortsätta leva. Jag tror inte på att vi kommer ses igen. Död är Död och det är fördärvligt att Du - någon jag älskat mer än livet självt- är borta. Du skrev att jag är stark. Älskade Amanda. - Nej! Jag lever men alla färgerna är borta. De försvann med dig.
Min Glean. Jag saknar dig så hela jag blir lam. Ibland bara skriker jag inombords och känner inget annat, hör inget annat. Vill bara killa dig på ryggen och äta våra popcorn med brynt smör och rädisor i vatten så de blir sådär knapriga, och göra gottikaffe till dig varje morgon, varje dag. Du är min person, den person jag fick och den person jag valt. Du är jag,jag är du, vi bär varandra. Jag är ledsen att jag inte lyckades bära dig mer, lätta dig sorg och smärta. Min kärlek för dig skulle jag få ge dig för alltid, så var det tänkt att vara. Jag älskar dig.
Jag saknar dig hela tiden, men inatt lyser din frånvaro över allt jag ser. Jag hade jag verkligen behövt dig nu. Och det känns så orättvist, för jag känner att jag inte fanns där för dig i slutet när du behövde mig. Det gör så ont i mig att det är så. Du förstod saker ingen annan förstår. Jag vet att du hade skrivit eller sagt något som hade fått mig att le genom tårarna nu. För sån var du och för det var du så himla speciell för mig. Vet inte vad jag tror på, men när allt känns såhär mörkt så intalar jag mig själv att vi ses igen. Det kan ju bara inte sluta såhär.
Mitt älskade barn
Hej älskade du, jag saknar dig så jävla mycket.
Kan fortfarande inte skriva ner i ord hur mycket jag saknar dig. Kan fortfarande höra ditt underbara skratt bara jag blundar, jag vet inte riktigt vad jag ska göra nu utan dig. Vill bara krama dig
Jag saknar dig så
I’m going to miss her a lot. She’s
Special in so many ways.
Kände dig inte dig väl, men jag kommer minnas dig fina Amanda. Vila i frid.
Jag älskar dig oändligt
Så ofattbart att du fina Amanda, Fredriks barndomskompis från Galaxen inte finns bland oss längre. Var du än är nu så hoppas vi att du har det bra.
Tänder ett ljus för dig Amanda.
Tänder ett ljus för dej Amanda❣️
Jag har vänt på alla ord jag kommer på i takt med paniken över att inse att du inte kommer tillbaka. Vill skriva något fint, något om att vi ses igen. Men allt jag känner just nu är hopplöshet och bottenlös sorg. Du var en av de mest levande människorna jag träffat, allt med dig kändes så avskalat och jag kommer alltid att ha väldigt mycket respekt för dig. Det kändes verkligen som att du såg mig, och det kan jag tänka mig att andra människor i din omgivning också kände. Tack för alla dagar och nätter då du fick mig att skratta när jag egentligen bara ville gråta, tack för att du släppte in mig i din värld och förlåt för att jag inte fanns där sista året. Jag kommer aldrig att glömma dig❤️
Vila i frid Selina❤️
Vila i frid Amanda. 🌹🕯🕊
Tror inte någon tjej har påverkat mig så mycket som dig, med dig kunde jag prata om allt. Saknar stöket på ”loftet” bredvid mitt sovrum när du hade dina konstnärsnätter, och hon som kom smygande bakifrån i vinterns djupsnö och skrämde skiten ur mig med ”Godmorgon”. På trots att du hade adress; Stockholm, Kännåsen blir aldrig det samma. 😥❤️
Tack för stunderna jag fått tillsammans med dig. När vi umgicks behövde det inte hända något märkvärdigt, vi bara var, det tyckte jag om. Jag minns när vi gungade i kompisgungan vid vattnet, när vi sorterade alla stenarna bara för att eller då vi letade efter U-bulten. Jag är så ledsen att du inte hade vad du behövde för att fortsätta. Jag vill krama om dig. Jag vill att du ska ha det bra. ❤️
Så fruktansvärt tråkigt. Minns dej som tjejen med dom tusen olika hårfärgerna. Vila i frid
/Kryckan
Amanda din glädje var okonstlad, likt ett barn kom den raka vägen från hjärtat. Ett minne från Gotland, vi kunde inte bestämma oss för vart vi skulle åka, så vi åkte in på varje liten avfart norr om Visby. På bilden är vi i Katthammarsvik.
Jag saknar dig!
Tills vi ses igen,
Finner inga ord
Vila i frid Amanda
Så hemskt att få läsa detta. Du som va en sån underbar person. Så synd att inte samhället tog ditt rop på hjälp på alvar. ❤️ Vi vet att du är på en bättre plats nu.
Vackra konstnärinna. Gör så ont när unga vackra själar försvinner från oss här på jorden. Världen är så orättvis att det är ofattbart. Tänder ett ljus från Jämtland och skickar kärlek till dina nära. ❤️
Min fina vän <3
Amanda du är som en urkraft, en stark kvinna med så mycket kärlek och värme. En nyfikenhet, lekfullhet, förmåga att vara så naturligt närvarande. Gillade våra samtal om livet. Minns våra resor. Våra upplevelser tillsammans.
Kommer alltid bära dig med mig <3
Älskade. Jag finner inga ord. Du är saknad.
Tänker på dig konstant, du ekar i mig
Du saknas här
: / har som inga ord över det som hänt... nej...
<3