Minnen av dig överallt

Så många minnen av dig, brev, bilder, foton finns överallt här hemma. De flesta givetvis alltför privata för att visa. Saker vi skrev till varandra, så många interna roliga minnen mellan oss finns kvar. Jag har sparat dem både i mitt huvud, i en stor, söt låda. En del brev och foton står framme.

Så vacker inuti och utanpå. Jag minns dig som ett ljus.

Minns allt vi lekte som barn. Alla djur vi letade efter, speciellt ödlan Nicke. Du tyckte om ödlor, nu har du givit det till mig. Minns hur mycket vi ritade, du var så duktig och jag ville så gärna bli lika bra på att teckna och måla. Idag hänger den första tavla du målade på min vägg. Vi var barn fulla av liv och trots fyra års skillnad hade vi så roligt tillsammans. Jag älskade att få sova i din säng. Du brukade berätta så mycket som var så spännande för mig. Du var så snäll, lekte med mig fastän du vuxit ifrån dockor och barbies. Det var också du som räddade mitt liv en gång. Jag hade gått in till ditt rum för att fråga om vi skulle åka skridskor. Du kände inte för det så jag gick tillbaka till mitt rum. Jag tog en godisbit som fastnade som ett lock i strupen. Att du kom in just då... du hade ångrat dig och ville åka skridskor. Du såg att jag blev blå i ansiktet och rasade ihop. Då ropade du på pappa som skakade liv i mig och godisbiten kom ut. Utan dig då hade jag inte levt idag. Om du inte ångrat dig på bara fem minuter... Jag önskar att jag kunde ha räddat dig och ditt liv. En dag ska jag ge dig allt det ljus du gett mig.