Saknar dig farfar! <3

Tänk vad många minnen ett litet fotografi kan väcka. Det är taget för många många år sedan vid matplatsen på Bygdeborgsvägen. Du ville så gärna testa din nya kamerautrustning. Odd och jag fick vara modeller och ett levande ljus var enda ljuskällan. 33 år senare möts våra vägar igen. Tidpunkten och anledningen just då var lite speciell så du var till en början lite generad och besvärad. När vi pratat en stund så log du mot mig och smekte min hand. Du sade ”jag hör och ser att ni har något väldigt speciellt”. Du frågade mig om jag älskar honom. Du önskade själv att du fått uppleva kärlek, som du uttryckte det, på äldre dar. ...

... Du bad mig om ett par saker och jag gav dig mitt löfte och det jag lovar håller jag. : Boken HAR fått ett vackert hem. : Jag TAR hand om honom och ser till att han mår bra och är lycklig. : Svar JA! Jag älskar honom av hela mitt hjärta. Jag valde att inte gå på din begravning och jag vet att jag inte behöver förklara. Vi vet varför och det räcker så. Jag önskar att vi hade fått mer tid till att lära känna varandra på nytt men vi får ta det när våra vägar möts igen. Kanske om 33 år, kanske förr, kanske senare… Du är saknad. Monica E Lindahl Ps När du träffar min pappa och ni pratar gamla minnen så får du ge honom en kram från mig ds