Minnestext i Göteborgsposten

Lisbeth Månsson har avlidit i en ålder av 77 år. Lisbeth föddes i Karlskrona den 18 juni 1943. Hon var Arne och Ingegerds första barn och hon fick syskonen Tora, Anna-Bengta och Nils-Olof. Efter folkskolan fortsatte Lisbeth i flickskolan innan hon började på läroverket, matematiska grenen. Hon fick fina betyg bland annat i biologi och teckning och tog studenten som den första i släkten. När hon var 18 år träffade hon sin blivande make, Clarence, som läste på Tekniska Läroverket i Karlskrona. De gifte sig 1964 i Malmö, där Lisbeth studerade på tandläkarhögskolan. Paret bosatte sig i Falkenberg. Sin första tjänst som tandläkare fick Lisbeth på folktandvården i Varberg. I Kilagårdshed köpte de en stuga, som byggdes ut för att få plats med familjen. 1970 föddes dottern Lisa. Strax efter dottern Ebbas födsel flyttade de till München i södra Tyskland där Clarence hade fått jobb. De lärde sig snart tyska och fick goda vänner. Flytten tillbaka gick till Söderhamn i Hälsingland. Lisbeth fick jobb på folktandvården och kom att trivas bra. Längdskidåkning blev en passion för hela familjen och 1981 åkte Lisbeth Vasaloppet. Sångbäcksvallen i Härjedalen blev ett favoritställe för skidsemestrarna i många år. På en skidtur i Ljungdalen träffade Lisbeth en björn. Nästa flytt bar till Kungälv. Lisbeth vikarierade på flera ställen innan det blev fast tjänst i Bohus på andra sidan älven. 1990 blev hon klinikchef på folktandvården Västra Gatan. Lisbeth tog sig tid att prata med sina patienter och ingen var för gammal för att få nya fina tänder. På semestrarna blev det fjällvandring i Sarek dit Lisbeth kom åtta gånger. Hon intresserade sig speciellt för blommorna och hon kunde dess latinska namn. En resa till Japan och Kina 1980 var den första längre resan och den kom att följas av äventyrliga sällskapsresor till Peru, Sydafrika, Syrien och till Svalbard där de fick vänner för livet. I Nepal vandrade de i Himalayas berg och besökte en vän som arbetade som tandläkare. I en skola i en avlägsen by blev barnen, som aldrig tidigare sett en tandläkare, uppradade och undersökta. Efter pensionen ägnade Lisbeth mycket tid åt sina älskade barnbarn. Smygande kom den hemska sjukdomen Alzheimers, som gjorde minnet sämre och gjorde det svårt att klara ett vanligt vardagsliv. Den sista tiden bodde Lisbeth på vårdhem, där hon fick täta besök av Clarence och döttrarna.