Till Minne av våra 58 år tillsammans.

Tack Jan-Olof för alla våra år. Stundtals var det bara arbete vardag som helg. Detta var inte på något sätt betungande, för vi gjorde mycket som vi senare kunde glädjas åt, det handlade oftast om hus och hem. Emellertid rår vi ej på vad som är utstakat för oss gällande framtiden. Du var så fast beslutsam att försöka övervinna sjukdomen månad för månad och projekt efter projekt som Du drömde om att utföra. Emellertid så fanns det oändligt mycket vilja hos Dej, tyvärr mer än orken räckte till. Detta såg Du som ett nederlag. Du kunde inte riktigt nöja Dej med att bara finnas till för oss. Du ville göra något praktiskt och sedan trots att Du hade ont upplevde Du en känsla av belöning efter utfört arbete. Från att vara den som alltid gjort allting själv och sedan, i slutet av sjukdomsperioden, behöva be om hjälp. Det hade Du svårt att förlika Dej med eller acceptera. Jag bevarar dock i mitt hjärta alla De År Vi Fick Tillsammans. Vila i ro min älskade livskamrat, Din arbetsdag är slut.