Morfar

Älskade morfar! Du var endast 41 år när du blev morfar för första gången, det var när jag föddes. Du blev Gammelmorfar Opa när du var 69. Du har vart en så stor del av både min, Andreas, Rebecca och mina barns uppväxt. Jag är så glad att du och Ulisses alltid kommit så bra överens, med era gemensamma intressen för historia och gamla mynt. Vi har odlat, snickrat, slöjdat och bakat hundratals pepparkakor genom åren. Jag hängde med dig vid några tillfällen och träffade några av alla dina amerikanare som kom på besök, där du var deras guide. Följde med dig på olika journalist uppdrag när du jobbade på JP. Du är vår för alltid Kapten Blod, med alla skattjakter ni fixade för oss under påsken. Vi drev upp amaryllis och hyacinter som vi förvarade i er jordkällare, som jag sen gick runt med en skrinda och sålde på gatorna däromkring. Sockerdrickaträdet, det ihåliga äppelträdet, där det alltid fanns sockerdricka. Du lärde mig massor om trädgård, fåglar och jag kan fortfarande känna doften av terpentin nere i snickarboa där vi skapade så mycket! Biodlingen är en stor del jag minns. Hur du slungade honung, och lärde mig om de olika blommorna som påverkade färg och konsistens på honungen. Ni tog mig och Andreas på vår första flygresa som bar av till Stockholm, där vi bodde på fint hotell. Jag o Andreas sprang som stollar mellan NKs klädavdelningar till Herma i provhytten. Vi kunde inte få nog av skoputsarmaskinen eller den flådiga hissen på hotellet. Jag följde med er till Hamburg, och minns hur vi jagade efter min illrosa bubbelbaddräkt som vi slut hittade i nån av Hamburgs alla affärer. Vi stannade till på nån marknad där jag köpte rosor som jag sen hängde på tork i hela bilen. Vi har gjort utflykter till en massa roliga ställen, Gullspång där jag och Ulisses cyklade dressin och ni väntade vid slutdestinationen med hönökaka med ost och vindruvshalvor. Vi har kollat på ånglok, tranor och ni har tagit oss till en massa fina platser. Du har berättat åtskilliga historier om förr. Gamla historier där många antagligen dör med dig. Mycket finns nedskrivet, då du alltid skrivit mycket, journalist som du är. Och du bad även mig att aldrig sluta skriva. Och nu sitter jag här, och skriver till dig, en text jag önskar jag hade fått läsa för dig i livet... Ni hämtade Norah och Saga på dagis, tog med dem hem till Mullsjö där de fick uppleva delar av min barndom, med nya pepparkaksbak, snickareboa och en oändligt massa Astrid Lindgren böcker som du läste högt för dem. Du hade alltid nåt klokt att säga, hade kunskap om det mesta. Kvick och rapp med ord. Alla manus du skrivit, minns många kvällar i Gunnarsboskolans matsal där ni övade och repade inför Mullsjörevyerna du skrev och medverkade i under många år. Ingen gjorde Jansson bättre än dig! Minns stolt när vi fick biljetter till musikalen Tåget kommer, som spelades på Ryfors, där du åter igen stod för stora delar av manuset. Nu på senare år har vi mest pratat i telefon, 3 dagar i veckan på väg hem från jobbet, och nu de senaste 3 veckorna sen du blev inlagd, har jag vart hos dig varje dag, pratat, skrattat och gråtit. Din stora hand i min, tysta tårar som trillat, lyssnat på dina andetag, sjungit för dig, klappat och lugnat, spelat musik och sett dig kämpa. Så envis, så stark. En riktig krigare! Jag tror jag ärvt en del av din styrka! Jag har aldrig sagt hejdå till nån så många gånger som jag gjort de senaste dagarna. Men nu har jag sagt hejdå till dig en allra sista gång. Tills vi ses igen... Sov gott min bästaste morfar ❤️🕊🐝🖨🌸 Du kommer fattas oss!

Pappa

Älskade Pappa! Vem ska nu följa oss på våra resor? Ditt sätt att följa Benny och mig, var att jag skrev på din WhatsApp var vi befann oss och Du via Google Maps satte en prick i din kartbok. Ibland så skrev Du till svar, att platsen vi hade stannat på var svår att hitta då pricken "var mindre än en flugskit". Ibland skrev Du "där har ni varit förut för där finns redan en prick i kartboken". Vid de tillfällen vi har tagit oss med flyg, nu senast när vi var hemma från Spanien för att fira jul, så ville du alltid ha vårt flight nummer så att Du även kunde följa oss i luften. Men så klart kommer Du alltid finnas med oss på våra fortsatta resor framöver både utan kartbok och flight nummer. Jag försöker förstå men trots att jag vet är förlusten av Dig som en overklighet. Jag älskar dig pappa! Maria