Minnesord
Vi gick yrkesskolan tillsammans och Tord var alltid glad och trevlig aldrig några sura miner jag träffade honom för nåt år sedan och det var samma person som tidigare . Tråkigt att han inte finns längre
Trots våra olikheter, klickade vi otroligt bra med varandra. Jag glömmer aldrig när vi skulle upp till Tjärnberg, du körde med eget släp och utanför Arvidsjaur fick vi punktering. Naturligtvis hade du inget reservhjul med dig. Du körde på fälgen till däckfirman. Nästa år hände samma sak utanför Arjeplog. Återigen punktering och jag frågade Tord: "Nu har du väl reservhjul med dig?" Du svarade med ett jätteskratt: "Neej!" Det blev att köra på fälgen igen för dig. Du hade ju en förmåga att ha tur när det hände "olyckor" så naturligtvis lyckades en ung kille att knacka till fälgen åt dig och sätta på ett nytt däck. Tredje året när vi for upp till Tjärnberg, hade släpet nya däck OCH du hade ett reservhjul med dig. Ingen olycka hände den gången. ❤️
Min absoluta favoritbild
Micke tog denna bild när vi hade kalas tillsammans hemma hos oss. Jag minns att vi skrattade för att du tyckte att jag var tung och Micke tog god tid på sig att ställa in fokusen på kameran 😀 Detta är en bild som jag väljer att tänka på för att minnas dig när livet var lättare och innan sjukdomen tog över ❤️ Älskar dig pappa förevigt.