Syster, det har nu gått 3 år sedan du lämnade oss. Det är fortfarande svårt att förstå att du är borta. Jag kan tänka ibland när något händer att "det måste jag berätta för IA" men kommer sekunden efter på att det inte går... Du lämnade ett stort tomrum efter dig och jag saknar dig enormt mycket.

Ett ljus slocknar så fort du blåser ut de, men då är det meningen.
Att ditt livsljus skulle slockna nu... Det är verkligen inte meningen och inte rätt.
Varför frågar vi om och om igen.
Och inget svar kommer att komma, varken nu eller senare.
De vi kan göra är att bevara dig i våra hjärtan och minnen.
Vara där för de dina som har ett stort tomrum, det gör ont och går inte att få bort.
Men det går att lindra tillsammans med familjen, vänner och bekanta.
Då ska vi minnas dig för den du var.
Glad, positiv och en otroligt varm och omtänksam människa, din låga här hos oss kommer alltid brinna för dig Irené.
Vila i frid

Älskade syster,tack för att du var du.

Tack för alla glada skratt och fina möten

Till minne