...så stod Du där i vimlet och räckte ut Din hand ..."

Det var på hösten 1986, på Gamlingen i Stockholm. Du bjöd upp, vi dansade och sedan var det vi. Du var stor, varm, och trygg. Du tyckte om mig som jag är och hade tålamod och överseende när jag klantade till det. Du var glad, klok och generös, Du var bestämd, praktisk och handlingskraftig, Du tog mig ut i världen, jag fick ta del av gemenskapen i Din familj och Du blev en naturlig del av min familj och bland mina vänner och en viktig "arne" för mina barnbarn. Jag saknar Dig!