Lekkamrater

När jag såg dödsannonsen och symbolen med garnnystanet, erinrade jag mig hur det var när Berit och jag gick till varandra och lekte, från 1944, då vi blev grannar. Ofta lekte vi med våra dockor och satt och virkade dockkläder tillsammans. Berit var redan då händig och duktig. Hon hade fått lära sig som liten av mor och mormor att man inte skulle sitta sysslolös utan alltid ha något i händerna ... Det hade hon också i somras, när vi sågs sista gången , då hon satt och virkade på plädar, till Röda korset, tror jag. Berit var duktig och arbetsam in i det sista.