Minnen av pappa Åke
Cecilias minnen om pappa Åke Vilken pappa vi har haft. Vilken man mamma haft vid sin sida. Vilken morfar och farfar, gammelmorfar och gammelfarfar. Så trygg, lugn, närvarande, lyhörd, fokuserad och målmedveten, metodisk och klarsynt. En av mina vänner sa att pappa var ädel. Pappa var en god man, en ödmjuk, tacksam och hjälpsam man. Vilken fantastisk förebild! Helt UNDERBAR! Här följer några minnen som kommer upp som starkast. TRYGG De allra första minnena var pappas totala trygghet när jag somnade på hans högra arm de första åtta åren. När jag vaknade i utdragssängen bredvid pappas säng i mammas och pappas sovrum visste jag inte om att han hade lyft mig ner till barnsängen. ENGAGERAD Varje tisdag var en höjdpunkt då Kalle Anka tidningen kom med postbilen. Pappa läste högt för mig och jag tror pappa tyckte det var lika underhållande som jag tyckte. HJÄLPSAM Vi åkte på många hälsoresor de första åren, först Aneby och sedan till Vårgårda i Västergötland. Vid ett tillfälle frågade jag pappa när han satt vid ratten; hur många gånger har vi åkt till homeopat Levin nu? Pappa svarade - det är nog 25 gånger. DELAKTIG När jag var 6 - 7 år gammal åkte vi till Krokstorp på en skidtävling där jag tävlade för första gången. Jag tyckte det var lite märkligt att det bara var jag som hade med min pappa runt hela skidspåret. Men jag vann en fin röd pulka – det var ett fantastiskt minne. FÖRVÅNAD Under mina tonår spelade jag revy i Tuna bygdegård och mamma och pappa höll på att tappa hakan när jag kom in på scenen iklädd bara bikini – men vad skulle de göra? DANSANT På en av alla trevliga midsomrar i Östrahult på Karlssons loge dansade jag med pappa – jag minns att jag var väldigt stolt över min pappa då. TEKNISK PRAKTISK MÅLMEDVETEN I början av 90-talet hade vi många trevliga dagar i Kronoberg och jag fick se pappa som snickare och hur han tog sig an uppgifter och byggmästaren. Ingenting var omöjligt! HJÄLPSAM I februari 1993 påbörjade jag min zonterapiutbildning i Mellerud i Dalsland. Jag var då skör så jag vågade inte ta bilen själv. Då satt pappa vid ratten igen och mamma bredvid. Själv satt jag som 31 åring i baksätet och det blev ett härligt minne för oss alla tre. HUMORISTISK Runt det nya århundradet kom mamma och pappa på besök flera gånger till Linköping och de roligaste stunderna hade vi när pappa klädde ut sig till tant genom en enkel sjalett – då skrattade vi på oss i vanlig ordning och skurtrasan kom fram – då skrattade pappa ännu mera! SJÄLVLYSANDE 2013 mannekängade jag i Vimmerby – stadens alla modehus visade upp sina hetaste kläder för säsongen. Innan jag skulle gå ut och visa den första omgången kläder tittar jag ut – och detta är nog det starkaste beviset för vilket ljus pappa bar inom sig och som strålade ut även om det var mörkt. I lokalen satt 3-400 personer och ett enda huvud lyste som en lampa – det var naturligtvis pappa som lyste upp i mörkret. INSPIRERANDE FÖREDÖME En gång när jag hälsade på i Tuna frågade pappa mig - Hur länge pratar du när du arbetar? 2-3 timmar, svarade jag. Sedan frågade pappa - Vad pratar du om på dina föreläsningar? Då svarade jag - Jag pratar om det du är, hur man blir fokuserad här och nu, hur man behåller lugnet och hur man möter andra människor på ett bra sätt. SPRED LUGN En kväll i Tuna 2017 på hösten satt jag, mamma och pappa i vardagsrummet på kvällen, brasan var tänd och pappa sa – Tänk så lugnt och fint vi har det. Pappa kunde skapa magi med sin intensiva lugna närvaro och orden han valde att framföra. SJÄLVINSIKT 23 augusti 2020 var jag själv hos pappa på kvällen. Han låg i sängen i sitt rum på Borghaga och skulle sova inför natten. Jag höll en hand på hans panna och han höll sin vänstra hand runt sängens sido-del. Och så sa han orden som gav mig så mycket motivation – Jag är gammal nu och kan inte göra allt. Orden sitter djupt i mig och motiverar mig varje dag – Jag är inte gammal än och jag kan fortfarande göra saker. Jag är dessutom väldigt glad och stolt över att bära pappas namn. Tack pappa för all trygghet, lugn, klokskap, närvaro och kärlek - du finns i mitt hjärta tills vi möts igen.