Tack för allt bus och skoj

Trots orättvisa förutsättningar i livet har du alltid haft din goa humor och alltid varit så snäll mot allt och alla. En person som har varit lätt att tycka om. Jag minns inte en enda gång som vi som syskon bråkat under barndomen, utan jag minns bara ren snällhet och omtänksamhet från dig. Mycket bus och skoj har det varit. Många tokiga samtalsämnen som vi kunnat skratta åt långt senare. Jag önskar jag hade kunnat göra mer för dig nu i vuxen ålder och förstått tidigare hur illa din situation började bli. Jag är så ledsen för att du inte hann få din upprättelse för den tuffa tid du fått utstå. Jag är också djupt ledsen över att du nu hastigt lämnade oss. Jag hoppas att du förstår att jag och familjen alltid velat dig väl och önskat ditt bästa, det är bara så synd att det var så svårt att få rätt hjälp åt dig. Saknar dig och älskar dig♥️ Vila i frid Johan♥️

Om Johan

Text av Fredrik Karlsson och Ida Westerlin som lästes upp under begravningsgudstjänsten: Johan var en snäll, omtänksam, busig och skojfrisk person. Alltid med glimten i ögat. Johan var öppen och kunde prata om det mesta. Han sa inte ett ont ord om andra, begärde aldrig något extra och krävde inte ens den vård och omsorg han var värd och behövde. Johan och hans tvillingbror Fredrik föddes 12 Juli 1984. Johan tyckte alltid att det var något speciellt med att ha en tvillingbror och menade att man har ett speciellt band. De föddes 3 månader för tidigt och födelseorten var Lund. På grund av den tidiga födseln fick de spendera en längre tid på sjukhus och under denna fick Johan problem med syrebrist vilket resulterade i ett liv präglat av svårigheter på olika vis. Från start trodde läkarna att han inte skulle kunna gå, men efter mycket kämpande och envis träning lyckades mamma Doris till läkarnas förvåning, ändå att lära honom det. Ett par år senare fick Johan en lillebror och en lillasyster, Mathias och Ida. Johan växte upp i Laholm, till en början med hela familjen i Lilla Tjärby, men efter separation mellan pappa Rolf och mamma Doris bodde han med mamma och småsyskon i lägenhet i Laholm under skolåren. Varannan helg åkte barnen till pappa och hälsade på i Halmstad. Barndomen var den lyckligaste tiden i Johans liv och han pratade ofta om skolkamrater och minnen från denna tid. Det var också en tid där han inte var så hårt drabbad av fysiska besvär och kunde röra sig obehindrat. Johan och bröderna fick tidigt ett intresse för tv-spel, något som bestod hela livet, ihop med ett stort filmintresse. Filmerna fick gärna vara i temat skräck, asiatiskt eller tecknade barnfilmer. En favoritfilm var Last Night in Soho där han hittade sin favoritlåt, You’re my world av Cilla Black. Under sin vuxna tid bodde Johan i Halmstad, där även Fredrik och pappa Rolf bor. Under de tidiga vuxenåren fick han allt mer problem, bland annat i form av försämring i sin epilepsi, som åsamkande honom skador och sjukhusvistelserna avlöste senaste åren varandra. Detta ledde till att Johan blev allt mer rädd att röra på sig då han skadade sig mer och mer när han trillade. Han fick då ha hemtjänst som såg till honom och på senare tid bodde han på ett LSS-boende. Även personalen genom åren, tyckte mycket om Johan som person. För några år sedan fick systern två döttrar, Jolene och Juni, som Johan tyckte mycket om. Dessa flickor träffade han gärna så ofta det gick, trots långt avstånd då systerns familj är bosatt i Kristianstad. Systerbarnen gav honom motivation att försöka träna upp styrkan i benen i hopp om att kunna hälsa på barnen i deras hem. Johan hade mycket kunskap om olika ämnen som han ofta delade med sig av. Hade barnasinnet kvar under hela sitt liv. Förutom Asien tyckte Johan mycket om Danmark som hans mormor och morfar kom ifrån. Köpenhamn var en plats som han även besökte och strosade runt i under den tid han hade förmåga att resa. När man var ute med Johan hände det ofta spännande saker, tex möten med unika personer, för han var så öppen och kunde prata med alla. Trots alla motgångar relaterade till sjukdom och krämpor, var Johan ändå oftast vid gott mod och mentalt stark. Filmer och tv-spelsvärldar tog upp det mesta av Johans tid. Hur jobbigt livet än var i övrigt så fanns det ialla fall alltid något nytt äventyr att se fram emot i de digitala spelvärldarna. Där kunde han drömma sig bort och leva ett liv obehindrat av fysiska hinder. Något han var väldigt glad för att dela och prata om med sina besökare.