Derbyvinsten div 3 mot Älvsby IF den 30 maj 1973

Efter ett omtumlande år 1972 som under våren i maj inleddes med att både jag och Roland Westerlund förlorade våra pappor i två på varandra följande drunkningsolyckor i Åkermark och hemma i Fällfors. Nu när jag skriver om detta så minns jag ju också den tragiska olyckan med Gertes lillebror Kent som också drunknade i älven nere i Nybyn. Många undrade hur det skulle gå för Nybyns IK efter att min pappa Charles, Nybyns IK ordförande och allt i allo drunknat. Men i sann "NIK-anda" så fullföljde vi säsongen på bästa sätt vilket också kröntes med kvalseger mot Kiruna FF en höstdag i oktober och uppflyttning till dåvarande div 3. Vi firade vår serie och kvalseger med en utlandsresa till Las Palmas, där vi både tränade på stränderna, roade oss och hade allmänt trevligtoch vi såg alla fram emot den nya säsongen i Div 3. Efter en snöplig förlust i premiärmatchen mot Skellefteå AIK på Älvåkra så stod vi efter de tre första matcherna med bara förluster, inga mål gjorda och 0 poäng och nu stundade dessutom derbyt mot ÄIF nästa match. Vi var alla laddade men Älvsbyn var stora favoriter . Gerte hade nu bytt position från målvakt till mittfältare och för mig så var det också frågan om platsbyte, från vänsterback till mittfältare, en plast jag aldrig spelat på tidigare. Men med Gerte vid min sida kom jag snabbt in i spelet och tillsammans med Roland Westerlund så tog vi över mittfältet. Vi kämpade och slet och efter en darrig start med underläge 1-0 så körde vi över ÄIF och vann med hela 4-1. Svårt att beskriva den känslan , att vinna på det sättet mot ÄIF inför 740 betalande på Älvåkra. Både jag och Gerte fick göra var sitt mål i detta derby och från PT kunde man läsa följande . " Arbetshästen Gert Ove Karlsson fick en träff med högerdojan och bollen seglade i nät från gott och väl 25 meters håll viket innebar en 2-1 ledning för NIK. Noterbart är att Gerte var liksom jag vänsterfotad och använde normalt sitt högra ben som stödfot För egen del fick jag äran att slå in "den sista spiken i kistan " när jag gjorde avgörande 4-1. Mer från PT " segern var frukten av en fantastisk viljeinsats från Nybyns sida. Alla offrade sig helhjärtat i kampen, det fans ingenting som hette "förlorad boll " .Hela laget var besjälat av att göra sitt bästa och Gerte var en av många den kvällen som personifierade kämpaviljan på bästa sätt. Tröttheten efter urladdningen kompenserades av den enorma segerglädjen vi kände så den känslan glömmer vi aldrig. Nu i denna dag när många minnen av Gerte dyker upp så hoppas jag att vi tar en titt på den fina bilden av honom och att vi skänker hans familj en stor kram av omtanke i denna svåra stund. Jag bifogar en segerbild från matchen, från vänster Pelle, Runo, Gerte och Tor. Dessutom en lagbild från segermatchen i kvalet till div 3. Mitt varma deltagande i er sorg /Runo