Irene

skriva ett minne e inte lätt. Vi träffades inte så ofta dom sista åren ett Hej på maxi blev det då och då. Men jag tänkte ofta på dig Ove och grabbarna . Det var Ida som väckte mig men denna nyheten i dag att du finns inte här på jorden mer men jag känner att du lever i våra hjärtan och minnen. Där för skriver jag till dig om ett av våra minnen ett som jag kan tänka mig att du ochså tänker på i bland =) Vi skulle på ett äventyr till Kalmar. Du och jag givet vis hade vi med dom som betyd mest för oss Pär , Håkan, Ida, Fanny , och "lillebror" Joar ( du brukade säga att dom e som syskon alla 5 ) Vi var på salve inspelningen på Kalmar slott. Vad vi sen hittade på har jag inte större minnen av men Ida talade om för mig att jag köpte en blå tve och att vi körde med vår cheva buss så det stämmer säkert. Men det där minnet då ? .....Jo Vi åt mc Donalds i Kalmar . Barnen började bli trötta och den som var tröttast var Joar. Han skrek och var jätte ledsen du gav dig 1000an på att du skulle ha kort på barnen med Ronlad mc Donalds som satt på en bänk. Du tog ett av dom bästa kort som e tagna på Joar då. Han arg som ett bi men ser glad och nöjd ut på kortet. Vad jag vill ha sagt du gjorde ofta det som var omöjligt möjligt. 1000 tack för att jag fick vara din och Oves vän. Vi ses en dag i nangijala och då kan vi ta alla dom andra minnen <3 Vila i frid min vän