1 månad av obeskrivlig saknad

Idag är det den 8 maj och en månad sedan min älskade far somnade in. Saknaden kommer aldrig att försvinna men människor runt omkring säger till mig att det på något sätt blir lättare att hantera med tiden… 1 månad känns som igår men ändå så längesen. Jag slås flera gånger om dagen av känslan och tanken att jag aldrig mer kommer få krama far, aldrig mer prata med honom i telefon och att han aldrig kommer vinka åt mig i fönstret som han alltid gjorde när jag var hemma för att hälsa på och skulle köra hem till mitt.

Saknar dig

Vi hade en fin dag igår. Solen var med oss men det var ingen riktig vårvärme, men den kommer snart ska du se. Hopas att du njöt av den fina stunden vi hade i kyrkan. Mycket musik var det, du hade valt något själv och sen valde vi något , det blev så fint och så stämningsfullt. Tror att jag uppförde mig hyfsat bra igår, men du har ej gjort det lätt för mig. Ett stort hål och stort tomrum har du ju skapat. Saknar dig så oändligt mycket älskade Far

Älskade Far

Korvgrillning var du specialist på att fixa till.