1993
Tänk att jag aldrig mer får se dina busiga ögon, aldrig mer få en kram av dig ?. Det gör så ont att det inte går att beskriva. Du var alltid snäll och lite blyg. Alltid duktig i skolan trots att du inte trivdes så bra. Jag är så stolt att vara din mamma och trodde du skulle få uppnå dina drömmar. Jag tänker på dig när jag vaknar, typ 100 gånger eller mer på dagarna och du är den sista jag tänker på innan jag somnar. Det känns som en del av mig är borta. Och det är det ju ?. Jag hoppas du hör när jag pratar med dig och att du finns hos mig ändå. Jag saknar dig såååå mycket!!!! Jag älskar dig nu och för alltid ❤️❤️❤️