Philip...long time no talk...long time no seeing each other...I miss you, from heart. Why you are not here. Why we are not together....always questioning but no answer. I love you Philip. I do, love you. There's no day I don't say your name. Philip. That's the first name I think of any time....hope you resting in haven, till we meet again. I love you. I love you philip. I love you.

Ett och ett halvt år sedan jag fick det så ofattbara telefonsamtalet.... Vad är det Shoko säger? Hur kan det vara möjlig, jag och Philip smsade för några timmar sedan! Minns glädjen och framtidsplanerna inom mig från smset....men nu.... Hennes ord var som ett blixtnedslag i kroppen, allt inom mig stängdes av, allt förändrades för alltid! Vi hade förlorat en av de mest underbara och fina vi hade och älskade så enormt mycket! Vi förlorade framtiden med dig och med den glädjen som alltid fanns där mellan oss, vi förlorade att ha dig vid vår sida framöver med alla drömmar och planer som vi såg fram emot .....Sedan den dagen har dagen i stället varit tårar, tårar, tårar, tårar nedför kinderna, tårar i hjärtat, tårar i själen och en enorm saknad, tomhet och längtan efter dig, älskade fina lilla du! Klumpen i magen finns där var dag, likaså rädslan för framtiden utan dig och paniken som väller upp inom mig då den så hemska sanningen tar sig igenom muren gör sig verklig! Varför fick inte du fortsätta att leva? Varför fick du inte möjlighet att uppleva dina drömma om framtiden och vara med oss här i livet framöver? Hur kunde vi mista dig? Smärtan inom oss av saknaden av dig är så enorm, vi är vilsna och förtvivlade, så sargade och spegeln visar tydligt hur vi förändrats även på utsidan att livsgnistan inte lyser längre som tidigare.... Om du bara visste hur saknad du är! Vågar för en kort stund släppa upp minnena, blunda och se bilder av oss glada, skrattande tillsammans i Götet, här hemma och på alla semestrar vi tillbringat tillsammans.... så ont det gör inom mig av att inget av det är möjligt längre att allt det fina som jag tänker är enbart minnen som inte går att göra igen. Styr tanken tillbaka till nuet och dagen för att stanna där. Även om nuet gör ont är minnena så svåra och att tänka på framtiden än mer smärtsamt och helt obegripligt att ta in! Där stänger jag locket för den hemska sanningen, för hur kan vi tänka framtiden utan dig vår älskade, fina, underbara son och lillebror? Du är vi, vi tillsammans är vår familj! Så utan dig vad är vi då? Längtar så efter dig och saknaden av allt vi hade och gjorde tillsammans! Saknaden går inte med ord förklara, den är mycket större än ett vulkanutbrott! Du finns med oss i våra hjärtan och i tanken varje minut,varje dag, Älskade, Älskade underbara Philip! Om det är möjligt, kom tillbaka! Dina saker finns som förut i ditt rum och väntar på dig såväl som vi! KRAM KRAM BAMSEKRAAAM!!! ❤️❤️❤️❤️❤️

Finaste lillebror! ❤️ Fredagen den 13e och 1,5 år utan dig… Ett år och sex månader av gränslös saknad. Tiden har stått stilla och rusat på samma gång. Du är så närvarande men samtidigt så långt borta. Fortfarande förstår jag inte vad som hänt, att du inte längre finns här hos oss, allt är så overkligt. Eller kanske jag innerst inne förstår men inte vill acceptera. Andra säger att man måste acceptera det som hänt för att gå vidare men hur ska jag någonsin kunna acceptera att du togs ifrån oss, att du inte fick leva, allt som du inte får se eller uppleva, allt jag inte hann säga till dig och alla ögonblick vi aldrig får dela med varandra?! Hur ska jag kunna acceptera ett liv utan dig? Det går bara inte och jag vill inte för det är så fruktansvärt fel och orättvist. Det kan tiden aldrig ändra på. Du är så saknad och om du visste hur många gånger jag frågat ”Varför just du? Varför vår älskade Philip?!”. Jag önskar varje dag att jag ska vakna upp nästa morgon och inse att allt bara varit en hemsk, otäck mardröm. Att du fortfarande finns här hos oss. Tänk så härligt och lyckligt livet kunde varit då! Ibland när jag vaknar hinner jag för en sekund tänka att allt är precis som vanligt innan den grymma verkligheten gör sig påmind.. Ett år och sex månader, det är ganska många mornar att vakna upp till utan dig. Vissa dagar är svårare än andra – som idag. Det är många känslor som hinner passera på så lång tid; avgrundslös sorg, förtvivlan, hopplöshet, saknad, ilska och maktlöshet. Däremellan tacksamhet och glädje för att jag fått ha dig i mitt liv och för alla stunder vi haft tillsammans. Jag har insett att det finaste vi kan ge varandra är minnen. För när vi förlorar någon vi älskar såsom jag förlorade dig lever minnet kvar och håller en vid liv mitt i all sorg och förtvivlan. Tack fina älskade Philip för att jag fick just dig som min bror, du var den bästa bror man kunde önska sig och du gett mig så många fina, underbara minnen! ❤️ Minnena hindrar inte tårarna, de tar inte bort saknaden eller smärtan men de som håller mig vid liv. Om jag skulle sparat alla tårar jag gråtit sedan du dog skulle jag behöva ganska stora kärl. De flesta tårar har jag gråtit i min ensamhet. Vissa gånger i tystnad. En tår som sakta rullat ner för kinden i tanken på dig. Andra gånger hejdlöst. Till en låt, ner i kudden, av förtvivlan och saknad. Andra tårar har jag försökt svälja när jag varit bland andra människor. Ibland har det varit lättare att svälja smärtan och försöka le medan hjärtat fortsatt gråta. Jag saknar dig så ofantligt mycket och önskar så att du var här så vi tillsammans kunde vara glada och uppleva allt livet som har att erbjuda! Som när våren kommer efter en lång, mörk vinter. Du älskade våren, att se allt väckas till liv igen. I år såg jag faktiskt björkarna slå ut, jag hann med att utvecklingen. Förra året var det plötsligt bara grönt. Någonstans mitt i allt kaos kom våren och en dag var den bara där. Det upptäckte jag i samband med att du saknades. I år såg jag varje steg. Men varje steg var också en påminnelse om att dagarna går sedan du var här. Varje dag, varje årstid blir en smärtsam påminnelse om att jag måste vara stark för att klara ännu en dag utan dig. Älskade lillebror kom tillbaka! Jag saknar dig mer än ord kan beskriva ❤️

Älskade Fina Philip! Idag vill vi bara få krama om dig och säga stort Grattis på namnsdagen! Sluter våra ögon och drömmer oss tillbaka till den tid då vi alla var lyckliga och du var här hos oss. Saknaden av dig är så enormt stor och det är svårt att se någon mening och någon framtid, när allt man önskar är att få tillbaka det som en gång var ❤️! Då hade vi allt som vi behövde och allt som betydde något. Vi var en lycklig familj som trivdes allra mest när vi fick vara tillsammans. Vi kommer alltid att längta efter dig.❤️

Varför? Varför just du, vår Philip? Varför fick vi inte ha dig kvar? Varför? Varför? 
Du min fina lillebror som jag växt upp med sida vid sida. Som jag delat mina hemligheter med. Som jag gått ut på äventyr med. Som kom till mig för att umgås och prata om livet.
Du var så förstående, så klok, så realistisk, så djup, så full av glädje och ditt hjärta så stort. Min bästa vän.
Varför kunde vi inte få ha dig kvar?
Att förlora ett syskon gör så ont. Det gör så ont att smärtan inte går att beskriva.
Ett syskon ska inte dö. Dom ska finnas där. Dom ska finnas för att stötta genom hemskheter i livet. Dom ska finnas när mor och far-föräldrar går bort, dom ska finnas när föräldrarna somnar in, dom ska finnas när man gifter sig och när man får barn.
Dom SKA bara finnas där. Jag har tagit det för givet. Att vi skulle vara tillsammans, klara av livet och finnas för varandra – livet ut. Men så blev det inte..
Du rycktes bort så hastigt den där dagen i april. Jag kan fortfarande inte förlika mig med vad som hänt. Jag vill inte acceptera det. Varje dag letar jag efter dig. Har kvar ditt mobilnummer i telefonen, tycker mig se dig på tomma gator och i stora folkhav. Känner att jag skulle kunna springa in i dig runt varenda hörn. Du fanns ju där, vi behöver bara hitta dig! Men jag har inte hittat dig än. Du finns inte. Den fysiska Philip kommer aldrig finnas mer. Och det gör så ont att ens försöka förlika sig med det. Men du lever i luften. I våra minnen. Du finns på alla bilder. Alla filmer från när vi var små. I tanken. I hjärtat. Det går inte en dag utan att jag tänker på dig.
Jag undrar hur livet hade varit. Vad du hade pysslat med? Hade vi ringts ofta? Hade du fortsatt spela gitarr? Hade du bott kvar i Japan? Vem hade fått turen att stå vid din sida?
Den avgrundsdjupa sorgen, det stora hålet i hjärtat, kommer alltid finnas där. Det är alltid något och någon som kommer saknas mig. Du. ❤️

We really miss you Philip! We miss your voice, We miss your smile, We miss your smell, We miss your hugs, We miss your jokes, We miss how you made us feel, We miss your everything! YOU are always on our minds, because you are soo important for us!❤️ Love you our wonderful son and little brother!

If I could visit heaven, even for a day, maybe for a moment, the pain would go away. I'd put my arms around you, and whisper words so true, that living life without you, is the hardest thing to do. No matter how I spend my days, no matter what I do, no morning dawns or evening falls, when I don't think of you! ❤️

Until we meet again brother, keep sending me signs. ❤️

There was a time we laugthed together! There was a time eyes sparkled of happiness! There was a time we felt joy for life! All that disappeared in a second and laughter became tears, life turned never to became as before! Please Philip, can´t you just come back so we can laugh together again! Can´t it be an end of this nightmare soon? Miss you so, wonderful son of ours! Miss you so, wonderful little brother! We need you back by our side as before! Please, please! We miss you in all we do and are! You made the day happy and us to feel good! ❤️❤️❤️❤️❤️

Vad jag saknar dig min vän! Sitter och lyssnar på musik på jobbet och tankarna flyger tillbaka på stunderna vi hade back in the days! Jag är så otroligt tacksam att jag fick vara en del utav ditt liv och att jag fick ha en så fantastisk vän i mitt liv! Älskar dig Philip!

Längtar, längtar o längtar så enormt mycket efter dig, älskade Philip! Du fattas oss så enormt mycket! ❤️❤️❤️❤️❤️
Saknar dig alla dygnets 24 timmar o önskar inget annat än att du var här hos oss! Älskar dig ❤️❤️❤️!

--- Saknar dig min fina lillebror! ❤️
...

Älskade Philip❤❤❤❤

Älskade fina! Vi saknar dig så otroligt mycket! Den tomhet och längtan vi känner inom oss är som vassa huggtänder som gnager sönder oss inombords! Tänker och minns alla skratt, all den glädje som som fanns i våra ögon och inom oss när vi vara tillsammans. Hur kan livet vara så orättvist, hårt och obarmhärtigt! När vi inte har dig, när skratten tystnat, ögonen slutat glittra och framtiden skrämmer, då är det svårt att hitta meningen med livet och kämpa vidare. Din resväska står fortfarande ouppackad, ditt rum står som då du reste, alla dina saker finns i lådor på vinden och i dina garderober, allt står här och väntar på dig precis som vi! För visst kommer du till oss igen, älskade Philip! Vi hoppas, längtar och tror att mardrömmen snart är över, att vi äntligen får mötas i en stor härlig go kram och vara tillsammans, skratta och vara glada igen! Du fantastiska fina son och bror, visst är det väl så! Hoppas innerligt att du känner hur mycket vi älskar dig, hur mycket du betyder för oss, att vi behöver dig här nu! ❤️❤️❤️

Ett år och fyra månader, tårarna fortsätter att trilla. Saknar dig så enormt mycket, älskade fina Philip! Saknar så allt vi hade tillsammans, allt vi delade. Saknar alla de härliga stunder och dagar vi var tillsammans, alla semestrar vi tillbringade tillsammans, utflykter vi gjorde med fikakorg, fiskade, plockade svamp, vandringar i alperna, skidåkning i fjällen, så otroligt mycket vi delade tillsammans och alltid hade vi lika roligt och trivdes så bra tillsammans! Nära till skratt, skämt, omtanke och en så stor kärlek. Genom att bara vara, finnas där fick du oss att trivas och må bra, känna oss trygga, glada och nöjda. Saknaden efter dig och av allt vi hade är enorm!! Inom oss är vi så trasiga av alla tårar, saknad , längtan och förtvivlan. Vi försöker att fortsätta göra saker men där finns alltid ett stort tomrum, en sorgsenhet, vi saknar dig, att ha dig med också. Du gav oss så mycket i den fina, underbara son och bror du alltid var! Så många underbara minnen! Verkligheten nu gör så ont, är så svår, allt för svår och obegriplig! Du hade så mycket kvar att uppleva och göra. Om det ändå kom ett sms med orden " Tjena! Imorgon ses vi, då kommer jag hem till er igen". Livet hade börjat igen, allt var bra och det fanns skratt och glädje. Saknar dig så enormt mycket, älskade Philip! ❤️

Min fina, älskade lillebror, jag saknar dig så! ❤️ Du var min bror, min bäste vän och den jag räknade med alltid skulle finnas vid min sida genom livet. Brukade tänka att bara jag hade dig så skulle allt ordna sig. Att livet kan ta en sådan vändning, helt kastas omkull. När du togs ifrån mig stannade hela min värld. Ett liv utan dig är så otänkbart! Så fel! Önskar inget hellre än att du ska vara här hos mig så att vi kan fortsätta göra alla de roliga saker vi brukade göra tillsammans. Jag försöker se framåt, försöker leva, försöker hitta små stunder med glädje - för din skull, jag vet att du vill att jag gör det. Men det är så svårt utan dig. Så tomt och vilset! Vart finns du nu brorsan? Kan du inte komma tillbaka till mig? Jag saknar dig så enormt mycket! ❤️

Miss you for the last one year and 4months and will miss you for the rest of my life. I will always, always wonder how the life would be if we are still together on the earth. Always. Miss you Philip, and I love you. 

Så älskad, så saknad! Saknaden är så otroligt stor. Inget är detsamma utan dig! Dagarna går och en dag blir till en vecka. En vecka blir till en månad och en månad blir till år! På söndag är det 16 månader sen det helt ofattbara hände dig. Du vår underbare son och lillebror!❤️ Du är alltid älskad, alltid saknad och alltid med oss i allt! ❤️❤️❤️

Vi tänker så mycket på dig och saknar dig så enormt mycket! Nu har även morfar lämnat oss, men vi hoppas att ni har det bra tillsammans och att ni har mycket att prata om. Han saknade dig så enormt mycket och pratade alltid om dig❤️! Veckan i Bad Gastein var fylld av minnen från resan vi gjorde tillsammans alla 4 och som vi önskade att du varit med oss även denna gång, så att allt hade varit så som det borde❤️! Man kan stänga sina ögon för sånt som man inte vill se, ....men man kan inte stänga sitt hjärta för sånt som man inte vill känna! Det gör så ont att inte få ha dig här hos oss och att inte få krama dig. Livet känns verkligen orättvist och man undrar varför fick inte vår familj leva ett lyckligt liv tillsammans? Älskade Philip vi saknar dig bara mer och mer för var dag som går! Älskar dig så, vår underbare son och lillebror❤️❤️❤️!

Älskade Philip vad vi saknar dig var vid din grav o tände ljus o satte blommor idag. Det är bara så overkligt att du inte finns hos oss o inte kommer mer vi saknar dig

Älskade Philip! Så är vi tillbaka i Bad Gastein o Villa Orania, platsen där vi som familj upplevt så mycket  tillsammans. Det var här vi skrattade, skojade o njöt av att få vara tillsammans. Denna gången känns det tungt och som vi saknar dig. Så många minnen som finns här och som påminner oss om dig! Du som var en sådan betydelsefull del av vår familj! Vad vi önskar att du var här med oss, vi tillsammans! Visst är du med oss i allt vi gör, men vi vill höra din röst o få krama om dig o få säga hur mycket vi älskar dig!❤️❤️❤️

Ett år och tre månader utan dig lillebror. Varenda dag är jobbig. Varje dag är en kamp. Saknaden efter dig är oändlig. Det är svårt att förstå hur jag ska orka gå här ett helt liv utan dig. Livet blir aldrig detsamma som det en gång var, det blir aldrig normalt igen. Det spelar ingen roll vart jag än kommer komma i livet, hr lyckligt det än kan komma bli. Du kommer alltid fattas mig och det kommer alltid märkas. Jag vet inte riktigt vad jag ska känna; jag är så ledsen, arg, förtvivlad och besviken på livet, allt på samma gång. Jag längtar så efter dig och det känns så jobbigt och så fel att tvingas gå genom ett helt liv utan dig. Jag saknar ditt glada leende, din humor, din omtanke och ditt lugn. Jag saknar våra samtal och promenader, våra biobesök och fikor på stan. Jag önskar jag kunde prata med dig igen, eller snarare att du kunde prata med mig. Jag pratar och pratar men får inga svar, i alla fall inte i ord. Det är så svårt nu, saknaden blir bara större och större. Det är så hemskt att du inte får uppleva livet med oss! Varför är det så ofta fina, underbara människor som dör när det finns elaka människor som får leva och ställa till med fruktansvärda saker?! Varför kunde inte de dö istället för dig? Tänker ofta på det och kanske är det fel att tänka så men för mig är det så oförståeligt hur en så omtänksam och fin människa som du inte fick vara kvar hos oss. Jag försöker tänka på alla fina stunder vi haft, hur lyckligt lottad jag är som fått ha dig i mitt liv. Så många underbara minnen! Men de kan aldrig ta bort saknade och smärtan av att inte få ha dig här! Den finns alltid i mitt hjärta. Du är för alltid otroligt saknad min älskade, fina lillebror! ❤️

1 år och 3 månader idag sedan det så obegripliga hände att vi miste dig. Tårarna slutar aldrig att rinna! Smärtan vi bär inom oss, denna enorma saknad, tomhet och förtvivla om ständigt finns där, den kan man inte på utsidan med insidan gråter, stora, stora tårar av saknad efter dig, efter vår älskade fina underbara du! Saknar dina kramar, saknar ditt leende och ditt härliga skratt! Saknar din värme och omtanke du alltid gav till oss! Saknar att få känna lukten av dig, favoritdoft Hugo Boss! Saknar att få se dig, känna den stolthet jag kände inom mig för du var alltid lika vacker och alltid lika välklädd och snygg! Saknar alla de gånger vi fixade och ordnade i din lägenhet, körde till Ikea och köpte saker och möbler som vi sedan med stor gemenskap försökte sätta ihop! Saknar så att få vara nära dig, ha dig här hos/med oss och att få dela vardagen och livet tillsammans som vi tänkt! Saknaden, förtvivlan och tårarna finns där var dag, nu och för alltid! Den så fantastiska, fina och varma person du var lever för alltid i våra hjärtan och är med oss genom minnen i allt det fina, fantastiska och härliga vi fick dela tillsammans med dig! Önskar så innerligt att det livet var fortfarande livet nu! Kom hem snart min älskade son! Vi längtar så efter dig! Emma längtar så efter sin trygga, lugna, fina bror som alltid bara fanns där för henne! Älskar dig så enormt mycket!! ❤️❤️❤️

Min födelsedag idag.... Tittar på min mobil och ser med glädje ett sms från Emma, Grattis hälsning och med så fina ord som värmer mammahjärtat! Ni skrev alltid på morgonen till mig även om vi sedan pratades vid ... så innerligt jag önskar att det kom ett sms från dig som vanligt också med orden "Grattis på födelsedagen mammis, älskar dig så mycket" som alltid från er! Så många tankar och minnen som kommer för mig, så vi saknar dig i allt som är! Imorgon när jag möter Emma på tågstationen vill jag att du också ska vara med precis som alltid, ni två tillsammans, vi tillsammans, då är allt så härligt, fint och glatt som som vi alltid haft det! Minns sista gången jag och pappa hämtade er vid tågstationen, du la armen om min hals och sa "Tjena mamsen"! Så glad, så full av livsglädje och energi.... hur kan det vara möjligt att vi inte mötes imorgon för att fira min födelsedag och midsommar... Så vi saknar dig; så vi önskar att vi hade dig här, så innerligt vi vill att allt ska vara precis som vanligt igen.... Älskade sonen min, var finns du nu ❤️?

Älskade Philip! Som jag saknar dig min fantastiskt underbara älskade son. Saknar dig och längtar efter dig varje morgon, varje dag och varje kväll! Skulle ge allt för att få höra din röst igen och att få krama om dig. Tänk att få höra ytterdörren öppnas och att höra din röst säga ”Tjena Tjena”. Tänk om denna sommaren kunde få vara som förr när du och jag fiskade tillsammans. Vi brydde oss inte så mycket om fisken, utan det var samvaron som kändes så bra. Endast du och jag ute i naturen där vi kunde småprata lite om allt möjligt, grilla en korv och njuta av tystnaden runt omkring oss! Som jag älskade dessa stunder och som jag önskar att allt var så som förr, då vi var en hel och lycklig familj! Inget har någonsin varit viktigare för mig och mamma, än Du och Emma! Vi saknar, saknar, saknar dig så och längtan efter dig går ej att beskriva med ord! Älskar dig så Philip och vill inget annat än att du ska vara här tillsammans med oss❤️!

Varför, varför fick inte du min älskade son leva! Du den mest omtänksamma, varmhjärtade, fina och underbara människa som alltid tänkte på andra i första hand, varför togs du bort från livet, bort från oss?? Kan det då finnas någon Gud när unga fina människor inte får fortsätta sina liv? Tvivlet är stort, för om Gud fanns som allsmäktig och rättvis, skulle du leva idag! Gud kan inte vara så orättvis och elak som utsätter oss för denna oerhörda smärta genom att ta dig ifrån oss! Så innerligt hoppas man, att det finns något vidare, en plats där vi ses igen, där vi får vara tillsammans och leva lyckliga igen som vi gjorde när du fanns här med oss! Tills dess får vi leva med smärtan, sorgen och tomheten som finns utan dig, för den glädje som fanns hos oss förut kan bara finnas tillsammans med dig! SAKNAR DIG! Saknar dig så oerhört mycket, älskade, älskade sonen min! ❤️❤️❤️

Midsommarafton ...  Så vi önskar det var midsommar 2015 då vi var på Gotland i Visby tillsammans. Sol, samvaro, utflykter, nyfikenhet, glädje o framtidstro.... Vi saknar dig så, älskade Philip! Vill ha dig här nu med oss!! ❤️

Min födelsedag idag.... Tittar på min mobil och ser med glädje ett sms från Emma, Grattis hälsning och med så fina ord som värmer mammahjärtat! Ni skrev alltid på morgonen till mig även om vi sedan pratades vid ... så innerligt jag önskar att det kom ett sms från dig som vanligt också med orden "Grattis på födelsedagen mammis, älskar dig så mycket" som alltid från er! Så många tankar och minnen som kommer för mig, så vi saknar dig i allt som är! Imorgon när jag möter Emma på tågstationen vill jag att du också ska vara med precis som alltid, ni två tillsammans, vi tillsammans, då är allt så härligt, fint och glatt som som vi alltid haft det! Minns sista gången jag och pappa hämtade er vid tågstationen, du la armen om min hals och sa "Tjena mamsen"! Så glad, så full av livsglädje och energi.... hur kan det vara möjligt att vi inte mötes imorgon för att fira min födelsedag och midsommar... Så vi saknar dig; så vi önskar att vi hade dig här, så innerligt vi vill att allt ska vara precis som vanligt igen.... Älskade sonen min, var finns du nu ❤️?

Älskade lillebror ❤️ Det finns inga ord för hur mycket jag saknar dig, inga ord för hur ont det gör att inte ha dig här, inga ord är tillräckliga för att beskriva vad du betyder för mig och hur mycket jag älskar dig, inga ord som med rättvisa kan beskriva den fantastiskt fina lillebror som du var. Det finns så mycket jag önskar jag berättat för dig medan jag hade chansen, så många saker jag önskar jag gjort annorlunda. Jag hoppas att du ändå kände hur mycket jag älskade dig och hur viktig du var för mig. Du var hela mitt liv, en del av mig själv, utan dig är jag ingenting, bara en ensam, ledsam sång. Jag önskar så att detta bara var en lång hemsk mardöm och att när jag vaknar imorgon är allt precis som vanligt. Du är här, levnadsglad och full av liv tillsammans med oss. Åh vad jag önskar det.. ❤️ 

Allra finaste, ett år och två månader sedan vi skev sista smset till varandra, sen förändrades livet helt! Hur kan du inte finnas mer? Hur kan den hemska sanningen vara att vi aldrig får vara tillsammans igen? Jag kan inte förstå, hur kan livet vara så ofattbart grymt! vi saknar dig i allt, och längtan efter dig, att få dig här med oss är så enormt stor! Tittar i mobilen på alla bilder vi tagit när vi varit tillsammans, den värme och glädje som fanns i familjen då.... så vi innerligt vill ha det livet tillbaka, dig tillbaka! För utan dig finns inte den glädjen. Vill ju bara dela vardagen, framtiden och livet med dig precis som alltid! Det känns som om kroppen skulle brista av saknad och längtan till det fina vi hade tillsammans som som nu inte är möjligt längre... hur ska det livet kunna gå vidare utan dig, så skrämmande och allt för svårt att tänka! Tittar på fotona av dig och Emma, så fantastiskt fina ni är... tårarna trillar och jag vill bara att vi ska ha dig här med oss, ge dig en stor kram..... Vi älskar dig så otroligt mycket, älskade, älskade underbara Philip, saknaden och tomheten gör så förtvivlat ont inom oss! Varför togs du ifrån oss, rycktes bort från vår fina, glada, härliga gemenskap tillsamman, varför fick vi inte fortsätta att var lyckliga och glada..... vi saknar dig i allt, älskade Philip! ❤️❤️❤️

Älskade son! Så ska vi strax lämna Emmas lgh o resa till Kroatien. Vad vi önskar att du var med oss o att vi fick åka tillsammans så som vi brukade göra. Så oerhört många underbara stunder som vi fått uppleva på våra resor. Vi saknar dig så enormt älskade son! Men du är med oss på resan, men bara på ett annat sätt. ❤️❤️❤️