En enkel biljett

Dikt av Ingrid Asperger som pappa önskat få uppläst på minnesstunden "Jag sitter och vänder förstrött min biljett, konduktören snart kommer och klipper. Det är bara ETT ord som då fångar min blick från detta min tanke ej slipper. Det ordet är ENKEL! På enkel biljett jag far genom livet, förgäves jag söker en tur och retur, men det blir aldrig en människa givet. Resande kommer resande går, vi växlar ett ord med varandra. Vid varje station stiger några utav och de ersättes ständigt av andra. Men jag reser framåt på enkel biljett, jag reser mot okända öden. Stationerna glider så hastigt förbi och den sista stationen blir - döden. Där skiljs våra vägar och några går in genom eviga livets portaler. Där strålar av ljus och brusar av sång ifrån jublande välkomst koraler. Men andra förskräckas av strålglansen där och de flyr mot skuggornas boning. Vi reste tillsammans, men blev det väl sagt det ordet om Kristi försoning?"