Saras dikt

Bifogar Saras dikt som hon skrivit till mormor,morfar, farmor,farfar och Janne när de lämnade oss. Den är så tänkvärd LIVETS RÖDA TRÅD. I livets vagga är lagt ett nystan, vars färg är som den rödaste ros. Ett nystan vars tråd oss följer, genom livet som en osynlig vän. Den springer utmed barndomens stigar, deltar i barnets glada lek. På äventyr och i framtidsdrömmar, är den med oss i allt som sker. Den ser på ungdomens kärlek, den utgör äktenskapets knutna band. Den är med vid livets stora mirakel, där en ny generation föds fram. Den är kreativiteten som flödar, som får fantasin att flyga fri. Den är glimten som lyser i ögonvrån, när en idé tar form och får liv. Den är den egna starka viljan med ett godhjärtat sinnelag. Den är ett hembakat fat med kakor i det välkomnande hemmets jag. Den är vår humor och vår empati, all glädje som utgör vår själ. Den är den utsträckta hjälpande handen, som vill alla människor väl. Den bevittnar både afton och gryning, ser tillbaka på förfluten tid. Den är med i våra drömmar och minnen, tills den dag vi ska vila i frid. När livets röda tråd nått till sin ände och nystanet har rullats till ett slut. Men där en ny generation tar över, har åter ett rött nystan lagts ut. Men livets röda tråd ska ses oändlig, en historia som trots allt är sann. Den har följt genom generationer och möter oss vid framtidens strand. Av: Sara Östman