Till vår älskade Tomas 💖
Dallas du är så himla saknad av oss alla och jag är säker på att alla här vill att du ska komma tillbaka men det går ju inte nu... vi får acceptera att du är från jorden men kommer alltid att finnas i våra hjärtan 🥰❤️❤️❤️
Dallas du är saknad som fan! Alla minnen med dig gör att det är svårt att bara välja ett. Så mkt rolig galenskap som vi aldrig kommer få uppleva igen. Det gör det så svårt att acceptera, du var en av våra närmsta vänner och det är fruktansvärt orättvist att vi inte får veta något och kan få ett bra avslut.
❤️
Vi är många som saknar dig väldigt mycket! Fruktansvärt att du lämnade oss på det sätt du gjorde och att en del människor aldrig kommer få reda på sanningen om vad som faktiskt hände dig. Vi vet alla att så som dina vänner dessutom blivit behandlade i all denna sorg är något du aldrig själv hade accepterat. Dina minnen och ditt sanna jag kommer alltid leva med oss andra.
Ett roligt minne
När Dallas Bott hos mig en period så en kväll när vi satt och drack bira som vanligt flög där in en Ollonborre och dog. Vi målade den och klistrade på lösnaglar på den som vi hittade och ställde den högst upp i tornet av burkar på bordet. Den skulle härska, heta Drönaren och bestämma vad vi skulle göra med den kvällen. Vi var rastlösa och vi visste att Roskildefestivalen var i full gång men vi var rätt panka. Trots det beslutade jag, Dallas och drönaren! att vi skulle åka dit trots allt utan nån plan på hur vi skulle komma dit. Klockan var närmare midnatt när den briljanta idén kläcktes. Sagt och gjort tog vi färjan till Helsingör (vi hade råd att lösa enkel biljett) och plankade på första bästa tåg mot Köpenhamn och blev utslängda efter någon/några hållplatser (tror det var i Snäckersten)..men varför ge upp? Vi inväntade nästa tåg och hoppade på det trots att vi blivit varnade av personal på föregående tåg om att hoppa på nästa och planka på det för då skulle vi få böter. Vi lyssnade på en bandare och drack de öl vi hade med oss tills tåget stannade plötsligt. Vi satt kvar och fortsatte att "festa" medans vi såg tågpersonal gå runt med ficklampor utanför och runt tåget. Ingen hade kollat om vi hade biljett eller inte under hela färden och den ungefärliga timmen vi stod stilla. De meddelade sedan att någon förolyckats på spåret och att vi skulle få kompensation till det resmål som var planerat, altså gratis! Vi jublade, detta trots att någon, som Dallas uttryckte det, Tomte, hoppat framför tåget. Väl i Köpenhamn fick vi följa med en tågvärdinna som visade oss till en Taxi som DSB bokat bara till oss. Vilket jävla flyt tänkte vi, och berättade destinationen (Roskilde) och utan att fråga något så körde Taxin oss gratis från Köpenhamn till Roskilde och på tidig morgon, kl 5.00-06.00? så blev vi avsläppta nån stans mitt ute i ingenstans och vi chansade på vägen till festivalområdet. Kallt som fan var det. Hur vi skulle komma in hade vi ingen plan för men vi följde folkströmmen och hittade till festivalen. Det såg ut som fort knox med massa torn med stora lampor som lyte åt alla håll och kanter som vakkttorn, höga staket blandat med taggtrådstaket. Vi gick och gick tills vi kom till någon sorts paviljong en bra bit utanför festivalgränsen och beslutade att vi skulle sova där och invänta dagsljus så vi skulle kuna ser se hur vi skulle komma in. På morgonen märkte vi att paviljongen låg precis utanför en tjurhage och att vi var tvugna att ta oss igenom den innan vi kunde komma till staketet in till festivalen där det dessutom var placerat ett "vakttorn" med "sökarlampa". Vi gjorde upp en plan att i skydd av mörkret ta oss igenom tjurhagen och gräva ett hål och krypa under kravallstaketen in till festivalen. Vi hade dock tur för under dagen hade vi upptäckt att några redan hittat en bra plats att ta sig in på det vis vi tänkt och vi visste ungefär åt vilket håll vi skulle. När mörkret lagt sig tog vi oss livrädda igenom tjur hagen sprang igenom den och kom så småningom fram till staketet där även några andra människor hade av någon slump tagit sig dit samtidigt och de kröp in först. Jag kröp sedan in under staketet och inväntade Dallas som så klart fastnade mitt under med sin jacka. Han hittade också en mobiltelefon som låg och lös i gräset och började fibbla med den samtidigt. I ren panik lyckades jag dra igenom honom och vi var inne på Campingområdet. Resten av det olovliga festivalbesöket går till historien!