Många av oss medarbetare på Kulturskolan i Växjö minns Hubert med saknad. Hubert har med sin initiativrikedom och sociala kompetens, sin spontanitet och uttrycksglädje, sin musikaliska öppenhet och lyhördhet skapat intresse för musik genom klanger, improvisation och ”jazziga saker” hos kulturskolans elever och kollegor sedan 1989. Hubert gick sin egen väg, kompromissade inte med vad han ville och vågade utmana. Han slutade inte utvecklas och var alltid nyfiken på nya klanger, sammanhang och konstellationer. Han initierade forum för jazz och improvisation på kulturskolan ”Liten Jazzkväll” och samlade kollegor, musiker och elever runt musiken. Han organiserade resor till clinics för elever och kollegor i sitt hemland Polen och var en drivkraft för det lokala jazzlivet i staden. Av eleverna med värme kallad ”Hubba-Bubba”, en hub, ett nav i stadens musikliv där han i ”Hubert med Vänner” omgivit sig med vänner och kollegor och oförtröttligt arbetat för levande improviserad musik i Växjö.
Många elever var inte medvetna om att Hubert skulle kunna kallas en celebritet i exil. Ett minne från Huberts framfart i hög hastighet, vilse och försenad till en jazzfestival utanför Poznan för några somrar sedan, avslöjar både hans sociala kompetens och kändisskap i Polen: Stoppad av polisen för fortkörning. Förklarar sitt ärende, får visa körkort. Förhandlar med konstapeln som känner igen honom och som blir erbjuden en medhavd i eget namn nyutgiven CD-skiva. Konstapeln går med på att avskriva boten om han får med en extra CD till kollegan. Ridå.
Vi kollegor på Kulturskolan saknar dig Hubert!

Tack Hubert för all musikglädje vi haft och delat tillsammans

Tack för din fina grannskap och vi fick passa din katt Bascha

Stort tack Hubert för all musikalisk glädje du gett oss.