Kära Elly, jag har i flera år undrat om du fortfarande har funnits här. Och nu blir det klart att det har du gjort. Tills nu. Du var så ung bara 25 år när vi träffades för första gången. Bara 17 år äldre än jag, vi kunde ha varit syskon, men du var min småskollärare. Och skönt var det efter min dåliga erfarenhet från min första lärare. Vi sågs av en slump för flera år sedan när du jobbade extra på bensinmacken hos din son, Det var roligt att träffas, det verkade? som du kom ihåg mig. Sov gott och tack.
I have always felt truly blessed to be touched by Elly’s love. Peter and my children would say the same. I met Elly as a teenager and while our visits were infrequent they were life changing. Even with my limited Swedish back in the 70’s, I felt Elly’s love and compassion each time I visited. As you know, your mom spread love to everyone who crossed her path. She always had a kind word, a big hug, a loving touch and the patience of a saint. Elly shared her special gifts with everyone. The one thing that truly touched me over the years, was watching Elly with the children, everyone’s children. She always made time for each and every one of them, making sure they knew they were special. I watched her do it with all the children in your entire family and my children would agree that they too felt Elly’s special love. We will all miss her dearly. While Elly is not physically with us, her love will live on in her children and all those she touched.
Tack Elly, min "sommarmamma" under många barndoms- och tonår, vad mycket kul vi hade och du var alltid glad och alltid vaken, sov du aldrig?
Vad tråkigt det kommer att kännas nu när vi inte har dig att hälsa på när vi kommer till Gotland!
Tack Elly för alla underbara barndomsminnen.Du var en stor en förebild för mig.Det är jag glad över att jag sa till dig i ett av mina tjattrande samtal med dig.Du gillade att höra om de mina.Jag berättade om min thesil i nysilver som jag simmade mig till emellan stenbryggor i Kneippbyn.Jag kom 2:a.Silen används fortfarande.Hur kommer man på en sådan knasig id´`e att förutom egna (Per var inte född )ta med oss tre syskon och tälta på Fårö?Syrran och jag fick ej plats i tältet så vi fick sova i "bubblan".Det första som packades upp var något för lek i det här fallet ett pingisnät.Man kan ha ett vackert yttre men att ha ett vackert inre är få förundrat,du hade bäggeTack Elly
Tack för din stora gästfrihet när vi fick bo hos dig ett par dagar när vi tillsammans med Anne och Anders och Ann och Anders utforskade Visby. Det var väldigt trivsamt och roligt att få tillbringa tid i din närhet, laga mat, umgås och prata under de dagarna. Vi är tacksamma för att vi fick lära känna dig och våra tankar går nu till din familj. Stor kram.
Älskade mamma!
Din kärlek till oss var som solen. Stor och varm och lysande.
Du kommer alltid att saknas oss men för alltid finnas i våra hjärtan
Ingen läste godnattsagor som du när jag var liten. Med inlevelse, känsla och värme. Precis som den underbara människa du var! Generös, öppen, och alltid med ett leende på läpparna! Jag minns hur jag satt i köket på Allégatan som liten och pysslade. Teckningar, dukar, tavlor, you name it! Jag minns hur vi suttit en eftermiddag eller kväll. Bara du och jag, med ett glas vin (eller två) och bara pratat, om minnen, kärlek och jobb. Tiden flög förbi då och nu är vår tid tillsammans över. Jag är glad att du fick somna in så du slapp ha ont men det tar inte bort tomrummet och saknaden.
Älskar och saknar dig min fantastiska farmor Elly!
Flera somrar genom åren har vi varit på ön för att besöka våra goda vänner. Att kliva av färjan och ta sig upp till Allégatan kändes nästan som hemma. Det fanns alltid plats hemma hos dig Elly, inte bara fysiskt, men framför allt i din varma själ och ditt stora hjärta !! Det känns tungt att veta att du inte finns där längre, men i många glada och roliga minnen kommer du alltid att finnas kvar. Alla våra tankar och kramar till hela din familj !!
Jag kommer alltid att minnas våra (jag och min bror och systers) sommar på Gotland när vi fick bo hos moster Elly morbror Gunnar och våra kusiner. Jag kommer ihåg hur vi alla packades in i den lilla Folkan och åkte till simskolan i Åminne, under skratt och sång. Att ha roligt och mysigt, det var moster Elly. Jag och Lasse och min syster Britt-Mari är glada att vi fick träffa Elly i somras för en fika på hennes terrass och minnas tillsammans. Vi kommer alltid att minnas dig som den glada och varma människa som du var, och vi tänker på dina barn och kära.
I mitt hjärta finns ett rum som bara är för dig och vart jag än tar vägen så finns du här hos mig.❤️Saknar dig enormt älskade mormor!❤️
Älskade mamma jag saknar dig så! Du finns med mig vad jag än tar mig för. Jag önskar att du har det bra nu och slipper ditt onda...Hjärtekramar din dotter Eva❤
Just du kunde konsten
att göra någon gott.
Så jag vill återgälda
en del av det jag fått.
Och om jag bara kunde
jag skulle ge dig allt.
För dig vill jag belöna
och tacka tusenfallt.
Jag skulle ge dig rosor
och en min som är glad.
Och en guldfärgad ask
med utsökt choklad.
En stjärna på vår himmel
och ett ljus på vår jord...
Ja, allt det vill jag ge dig
med ett litet ord:
Tack!
Som din äldste son vill jag tända ett eget ljus för Dig mamma!
Jag är glad för att Du inte längre lider men jag saknar Dig oerhört mycket!
Mamma Elly
Vår underbara mamma har gått bort.
Hon har alltid varit genuint snäll och hjälpsam mot alla och ville att alla skulle må bra för då mådde hon som bäst!
Vi fick alltid goda råd av henne när vi behövde.
Mamma hette Nygren som flicka och växte upp på Söderväg 6 i Visby. Hon började i S:t Hansskolan 1936 och hennes bästa ämnen var matematik och gymnastik.
Idrott och motion blev en stor del av mammas liv och hon var en riktig tävlingsmänniska.
Hon vann sin ”första buckla” i simning vid 6 års ålder och när hon vann i ryggsim vid 12 års ålder blev det fest på Paviljongsplan. Mamma var duktig i friidrott, simning och handboll där hon tillhörde de bästa på Gotland och vann många priser. Vid 72 års ålder åkte hon slalom för sista gången i Österrike.
Mamma tog sin lärarexamen 1950 i Strängnäs. Hon älskade att vara lärare och fick mycket uppskattning från både elever, föräldrar och lärarkollegor.
Det var hon stolt över!
Hon var med och startade upp Lyckåkerskolan och arbetade som lärare i 42 år.
Det finns lärarkollegor kvar som hon höll kontakt med ända fram till sin död.
Familjen var alltid viktigast för mamma och hon ställde upp för oss i vått och torrt.
Mamma och vår pappa Gunnar gifte sig 1950 och fick tillsammans en stor familj. Fem barn, tre söner och två döttrar samt 13 barnbarn och 15 barnbarnsbarn.
Hon älskade att resa och att umgås med barn, barnbarn och barnbarnsbarn.
Mamma läste mycket och hade alltid minst en bok på gång.
Hon var mycket social, hade lätt att glädja andra med både lekar och spel, och hade redan från barnsben mycket lätt för att få vänner.
Mamma engagerade sig mycket i föreningslivet och var aktiv i bland andra Wisby Simsällskap, VIF/Gute, Visby Kvinnliga Gymnastikförening, Korpen, fyra pensionärsföreningar, Gymmix och Rebeckorna.
Mamma och hennes storasyster Anna har haft mycket glädje av varandra. De har rest tillsammans på t.ex. sparesor till Ösel, gått på teater deltagit i samma föreningar och mycket annat trevligt.
Mamma klagade aldrig över att hon hade ont utan härdade alltid ut. Därför visste vi inte hur ont hon hade. Hon hade alltid ett leende på läpparna och var nöjd med den hjälp hon fick!
Mamma blev 87 år och 44 dagar.
SAKNADEN ÄR STOR!
Dina fem barn
Det är vackrast när det skymmer
All den kärlek himlen rymmer
Ligger samlad i ett dunkelt i ett dunkelt ljus
Över jorden,
Över markens hus.
Allt är ömhet, allt är smekt av händer.
Herren själv utplånar fjärran stränder.
Allt är nära, allt är långt ifrån.
Allt är givet
Människan som lån.
Allt är mitt och allt skall tagas från mig,
Inom kort skall allting tagas från mig.
Träden, molnen, marken där jag går.
Jag skall vandra –
Ensam, utan spår.
Pär Lagerkvist