Engagemang
"Vi fortsätter att smyga på korten morfar!"
Ska det hända något får man göra det siälv!
Fixa bättre ståhöjd i källaren som har sandgolv? Ja, då gräver man bort sanden och bär ut den i hinkar. Därefter inreder man ett litet snickar-rum längst in i källaren trots att det krävs att klättra igenom två öppningar i midjehöjd för att komma dit. Bravo! Jag var ofta med dig i snickar-rummet och jag hade uppgiften att vara tyst, att räcka aktuellt verktyg samt hålla i projektet (när det behövdes) som tillverkades. Jag, som tränades i att iakttaga, lärde mig mycket. Mot min vilja ville du, när tillfälle gavs, tillföra mig mer kunskap än vad jag efterfrågade. Ett av sätten var att antingen vara neutral eller säga tvärtemot och få igång en diskussion. Tror det var för att få mig att tänka till ett extra varv eller för att träna min retorik. Jag vill ju bara höra din åsikt och som tonåring gjorde det mig tokig!
Privatchaufför
Du skapade en stor trygghet genom att ta bilen och hämta mig när jag "missat" sista bussen. Jag fick alltid lova att hitta en telefon och ringa hem och därefter bestämde mamma Ulla att du skulle skjutsa mig hem. Du var en mästare på att klura ut hur man bäst får plats med väskor och bohag som skulle in i skuffen på bilen samt få med mig och allt mitt till någon studie-ort eller ny arbets-stad. Och rätt som det var, var det dags igen, och du ställde upp för att köra en repris - men till en ny destination.
Naturmänniskan PEO
Det blev många cykelturer för mig till kolonin för att säga åt dig att det var dags att avsluta och ta sig hem. Jag fick påpeka att det faktiskt var för mörkt för att gräva, rensa och fixa. Du tävlade lite orientering och mysteriet med kompass och karta var en självklarhet att lära ut. Sedan kunde du känna dig lugn om att jag skulle klara mig på egen hand i skog och mark. På köpet åkte jag på, om jag var i närheten när du kom hem efter en tävling, att få mig redovisad orienteringsbanan på kartan samt dina olika genomförda vägval. Puh!
PEO som chef
Vi klarade även av att testa relationen: arbetstagare/chef. Jag sökte och fick ett vikariat som civilist på Samband på F 13 M. Återigen ville du ge mig mer kunskap (=överkurs). Då blev följden så att mina kollegor fick påpeka att din goda vilja "bara rörde till det".
Många projekt
Du ordnade mycken service åt familjen genom ditt fixande och mamma Ulla skapade tillåtande utrymme till dina idéer: - Jul-loven med pingis, basket och bastu. - Sommarloven med bad i bassängen på F7 3M. - All service med cyklar och skidor. - "Stampning", spolning och skottning för skapande av isbana mellan tallarna på området framför lägenheten. - Peppningen att följa med på rundor med löparskor eller på skidor. - Spåret i skogen som du skötte om, utvidgade och förädlade. - Gök-otta med fikakorg, fiske, bär- och svampplockning. - Konsten att hitta hjortron med sagolikt goda "blötgubbar" i Östergötland. - Upptäcka sopsortering och stenhårt driva idén innan det var s k "rumsrent" att hålla den linjen och stå för den. Att nyfiket, som en skattletning, hitta användbart second-hand och dessutom skapa ordning och reda. - med mera, med mera...
Du bar på en go kärlek
Du bar på en go kärlek till mamma Ulla och till oss döttrar. När någon av oss stod i farstun och var på väg ut, sa du alltid: - Åk försiktigt och kom hem vanligt! Jag längtar redan! Puss på dig, pappa! 🥰
Några saker som var viktiga efter mammas bortgång 2017
Det var svårt för pappa att ta in och faktiskt förstå att Ulla var död. En stor glädje och stöd för honom var det foto på Ulla, som stod på hans köksbord på vårdboendet. Dagligen uttryckte hans sin kärlek till henne och sa: "Ja, de ögonen glömmer jag aldrig!" Andra saker som gladde honom och/eller var viktiga att ha framme var en liten vit fågel som hängde i fönstret när mamma levde, ett mjukt hjärta att hålla i och klämma på och som låg nära fotot på mamma, samt en mjukis-smiley i form av en kram som han fick av Anna-Katrina för något år sedan. Dessa blev han glad av att se. De här tre sakerna kommer att följa med pappa i den eviga vilan. Vila i frid, pappa! Störst av allt är kärleken! ❤️❤️❤️
TILL MINNE AV PER-OLOF JELBRING
Mycket finns att minnas utifrån tid spenderad tillsammans med denne kreative och påhittige herre. Fisketurer i stort antal, byggprojekt av allehanda slag, också de i stort antal, jakt på skogens gula guld (hjortron) i de sörmländska våtmarkerna, mindre frekvent men likväl ett roligt minne, är exempel på sådant som uppenbarar sig när man kikar in i minnesförrådet. Tacksam över att ha fått dela dessa och ett stort antal andra upplevelser tillsammans med honom.
Takboxen köpt på IKEA
Maria och Eino Evald behövde en takbox till sin bil. En sådan inhandlades på IKEA. Per-Olof var med och redo att bistå vid monterandet och montaget på bilen. Alla inblandade hade en bild av att det inte kunde vara speciellt mycket att skruva ihop på en takbox. Till vår förvåning visade det sig att boxpaketet bestod av en mängd olika delar. Bara att köra igång en tidig eftermiddag. Det såg ju trots allt överkomligt ut. Tiden gick, timmar rann iväg och plötsligt stod vi ensamma kvar på IKEAS parkering under en gatlykta. Montaget på bilen fixades i mer än halvmörker. Ge upp? Spara jobbet tills i morgon? Nej då, det fanns inte på kartan med PEO som arbetsledare.