Begravning
Då var dagen över. Dagen då sorgen låg som ett mörkt täcke över oss, samtidigt som vi så starkt kände din närvaro Tove. Det blev så fint och känslosamt. Över 60 personer, många från din skola, tidigare skola, fritids och korttids. Många gamla vänner, många arbetskamrater till din mamma. Jag tror nog att Astrid Lindgren var med också eller också log hon i sin himmel åt alla fina sånger vi sjöng. Du berör många Tove och det märktes hur älskad du är vår lilla ängel ❤
Dina ögon, ditt leende och ditt fantastiska porlande skratt. Jag kommer aldrig glömma det Tove, hur många år det än går. Du är oändligt saknad!
20-åringen
Grattis min älskade skatt. Idag skulle du ha fyllt 20 år. Jag och brorsan hade sett till att fira dig ordentligt. Först med sång: "Ja må hon leva" och då hade du skrattat när vi kom till "hurra, hurra, hurra, hurra" för just den delen gillade du. Sedan hade vi ätit tårta - marängtårta med grädde och hallon. Mmmmm vad du gillade den tårtan. Presenter hade du naturligtvis fått. Kanske några fina kläder... inte helt lätt att hitta kläder som passade din smala kropp.. men vi hade fixat det. Kanske någon "ny" film eftersom du hade en viss förmåga att titta väldigt nära på vissa filmer så att de blev lite slitna. Hoppas du firas ordentligt idag var du än är mitt lilla hjärta. Älskar dig!
Tänk Tove, om bara några veckor hade du burit din fina studentmössa på ditt fina lilla huvud. Visserligen bara en sekund eller två för sedan hade den farit i backen. Mösstrider var aldrig någon idé att ta med dig Tove för där vann du alltid. Men Tove jag lovar vi hade hittat någon bra kompromiss så att din studentmössa åtminstone funnits i din närhet. Nu blir det inte så men jag lovar Tove att jag ska förvara din mössa på någon riktigt fin plats i ditt rum. Kom gärna förbi och titta på den någon dag mitt älskade älskade barn❤❤❤
Tove - här är du med din absoluta favoritkanin. Först hette han Kalle Kanin sedan blev det Kalle Ettöring. Vet inte hur många gånger vi lagade och sydde fast hans öron men till slut fick vi ge upp och då blev det Kalle Nollöring.
Din rullis står här så tom så tom och väntar på dig Tove. Snälla Tove kom! Slå på dynan och visa att du vill upp och köra iväg! Jag lovar att putta på dig om du hellre vill bli körd. Mitt älskade älskade barn kom tillbaka ❤❤❤
Du och jag, Tove Du och jag...
Tove! Jag saknar dig. Nu har vi haft påsklov... Du och jag hade säkert sett någon av dina favoritfilmer. Jag köper dem nu, för att ha i min samling. Jag tittar på dem ibland och tänker på dig. Jag såg Alla vi barn i Bullerbyn här om dan, men jag vet att du hade valt Saltkråkan. Pippi och Mora Träsk var ju oxå favoriter. På golvet på bilden ligger nallen vars svans du brukade ha i ett fast bett i munnen och spegeln. I den kunde du se världens finaste tjej! Finaste finaste skruttunge! Ja, jag brukade kalla dig det. Ibland var inte vädret det bästa när jag skulle gå till skolan för att hämta dig eller tillbringa en stund med dig innan du skulle ge dig iväg på äventyr. Men finaste Tove, jag skulle ge vad som helst för att få gå och hämta dig igen. Du fattas mig så!!!
Lilla fågel du flög bort så brått så brått Jag förstod inget förrän du redan hade gått Jag visste väl att du inte kunde stanna så länge Men "inte så länge" var mycket längre än det här Jag gjorde vad som helst för ditt minsta leende Gav du mig ditt stora blev hela dagen lycklig Tomt, så tomt i världen utan dig Kom en sista gång Kom och visa dig för mig Minsta fågeln, största skrattet det var du Sköraste kroppen, starkaste viljan det var du Tyst ska jag uppsöka alla dina spår Ljus över vägen, ljus över stigen där du nu går
Tove och Erik så fina syskon. Så mycket bus! Kommer du ihåg Tove när du brottade ner brorsan när han ställde sig framför TVn. Han for i backen med en smäll och du bara skrattade.
Vår elev och klasskamrat
Vi saknar dig. Platsen vid frukostbordet står tom när man kommer in i skolan på morgonen. Där satt du och när du lyckades slita blicken från Ipaden så sprack du upp i ett leende. På samlingen var du inte särskilt intresserad av vad det var för dag eller vad som stod på schemat, men sångerna gillade du. "en och två och tre indianer" då kom leendet i mungipan igen. Din tysta kommunikation med klasskamraterna, där ni säkert pratade om era knasiga fröknar. Dom där som rätt som det var skjutsade iväg rullstolen och började dansa runt i klassrummet. Det bästa i skolan va ändå rasterna och få ligga i puffen och titta på nån favorit film. Samtidigt som människor rörde sig runt omkring, nån kom in och alla kom och snackade lite med dig. Alla var ute efter att få ett leende, och oftast gav du generöst bort dom. Du och jag "Toffsan" har följts åt genom hela din skolgång, få förunnade att ha den förmånen. Vi har gjort otaliga utflykter och resor tillsammans. Men nu söta du åkte du på en egen resa. Jag vet att det är flera gamla skolkompisar som mötte upp dig så du är inte ensam. Vi kommer sakna dig så. Kram
