Minnen från vår uppväxt

Det starkaste minne jag har av dej Kerstin är att du var den lugnaste av oss syskon. Visst bråkade vi med varann allihop men det var syskonkärlek. Du var alltid så noga med smink innan du gick till skolan.
Du var så glad när du fick dina barn. Du var en riktig Mamma.Det känns tungt att du inte fick vara med oss längre.

husvagnssemestrarna

Jag kommer ihåg när vi åkte iväg med husvagnen på sommaren! Man tyckte att det var så spännande att få fara iväg och du kära mamma höll på att jobba ihjäl dig med att packa kläder till alla ungar plus allt annat som skulle med i husvagnen. Smörgåsarna som vi stannade och åt i Räktforsen för att sen fortsätta färden.Det var det bästa man visste när du och pappa fick semester och det bar iväg! Nu på senare år var vi tillsammans i vårat Ladrike i våra husvagnar och det är också sånt som lever kvar i mitt minne för tid och evighet! Du badade med barnen och åkte på shopping mellan varven. Vi grillade och dukade upp långbord och satt många ute och hade det trevligt tillsammans. Det är nu sånt som jag framförallt kommer att sakna när du inte finns här med oss mer!

vårat julbak

Jag och du bakade lussebullar och trots att du var så sjuk med en fruktansvärd värk så orkade du sittande i din rullstol knåda och baka ut fler bullar än mig! Helt otroligt ! Jag såg hur viktigt det var för dig att få baka, eftersom du alltid bakade mycket till julen. Likaså matbrödet som vi bakade hemma hos oss. Du var jätteslut men andå ville du fortsätta baka när jag frågade om du behövde ligga ner en stund. Enda gången du vilade var när degen skulle jäsa. Det min älskade mamma är stunder som jag aldrig någonsin glömmer!!!