2020
Ja då är det snart julafton detta jädra skitår. Blir första julen utan er och det är en konstig känsla. Familjetraditioner ställs på ända iår då vi bara kan ses i jättesmå grupper. Men så får det vara detta skitår. Vaccin är på väg till Sverige nu så det inger ju lite hopp. Saknar Er massor. God Jul Pappa & Mamma
Vår Mamma Siv Saga Solvej Lagneholt
Vår mamma, Siv Saga Solvej Lagneholt, född Karlsson bodde som barn i Ruda utanför Oskarshamn i Småland. Hon kom att flytta med sin familj till Oskarshamn i unga år. Hon var yngst i en syskonskara på fem. Hon gifte sig med Pappa 1958 och de flytta upp till Östansjö då Pappa hade blivit lovad jobb av hennes bror som redan flyttat upp till Hallsberg. De kom att bosätta sig i ett hyreshus, där de bodde fram till 1963 då de flyttade till en stuga som Pappa hade byggt själv på lediga stunder. De fick två barn tillsammans. 4 barnbarn och 4 barnbarnsbarn han hon med att uppleva. Mor var hemmafru i hela sitt liv, hon tyckte om att baka och brodera. Gå där hemma och dona med hemmet. Under större delen av sitt liv kämpade hon med sin reumatism… men alltid lika glad och positiv. Att brodera med fingrar som pekar åt alla håll, kräver tålamod… men vilka fina dukar hon broderade. När så Mor blev ensam kvar i stugan och hälsan krävde ett annat boende, flyttade hon till Hallsberg till ett äldreboende. Hennes sista år blev ett år ingen av oss upplevt. En pandemi gjorde att hon tvingades leva isolerad till stor del. Men trots allt elände med sviktande hälsa och oroliga nyheter på tv:n höll hon humöret uppe och blev känd för sitt skratt bland boende och personal på sitt äldreboende. Sin sista tid slutade benen att hänga med, på en fråga hon fick om hon trodde hon skulle kunna gå igen, svarade Mor ”klart jag kommer kunna gå… det här, det är bara en formsvacka”. Mamma blev nog aldrig en riktig Närking… utan fortsatte vara en smålänning livet ut där allt var möjligt. Det är så vi ska minnas henne, vår Mor. Siv Saga Solvej Lagneholt
Sista färden
Usch va tungt det är idag. Tänker på Dej